En del längre sjukskrivningar går inte att göra någonting åt. Det gäller exempelvis byggnadsarbetaren som brutit armen i skidbacken eller tandläkaren som behöver genomgå en påfrestande cancerbehandling. I de fallen får arbetsgivaren nöja sig med att låta sjukvården göra sitt jobb och hälsa medarbetaren välkommen tillbaka när hen är redo.
Men många andra frånvaroorsaker kan undvikas.
Nästan hälften av sjukskrivningarna på mer än två veckor beror på psykisk ohälsa. Och till skillnad från flera fysiska sjukdomar går den att förebygga – förutsatt att arbetsgivaren jobbar intensivt med arbetsmiljöfrågor.
Den sortens satsningar gynnar inte bara den enskilde som slipper bli sjuk, utan gagnar även arbetsgivaren och samhället i stort. Enligt en ny rapport från försäkringsbolaget Skandia kostade produktionsbortfallet som följer på de långa sjukskrivningarna över 90 miljarder kronor förra året. Och till det kommer bland annat de över 40 miljarder som betalades ut i sjukpenning (2023).
Att hålla nere de här siffrorna är givetvis viktigt på hela arbetsmarknaden. Men det förebyggande arbetsmiljöarbetet är extra viktigt i offentlig sektor, som har svårt att rekrytera rätt kompetens samtidigt som sjuktalen är långt över de acceptabla.
Det motsvarar så mycket som 6 000 årsarbetare.
Ta Sveriges vanligaste yrke: undersköterska i äldreomsorgen. Bland dessa är det genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar per år dubbelt så många som i andra yrkesgrupper, enligt Socialstyrelsens rapport ”Personalen i äldreomsorgen”, som publicerades förra veckan.
Den främsta orsaken är fysisk ohälsa, som bland annat beror på belastningsskador. Men nära 30 procent har psykiska orsaker. Och på båda fronterna finns mycket förebyggande arbete att göra, som att jobba med ergonomin och säkerställa balansen mellan krav och resurser.
Hur stor effekt förbättringarna skulle generera märks när man tar fram miniräknaren. Om kommuner och privata vårdgivare får ner undersköterskornas sjukskrivningstal från dagens snitt på 21 dagar per år, till 10 som är genomsnittet på hela arbetsmarknaden, sparar det inte bara pengar (vilket varit bra nog). Det motsvarar dessutom så mycket som 6 000 årsarbetare.
Det är arbetskraft som äldreomsorgen inte kan säga nej till. Inte i ett läge när den konstant söker efter mer personal – och frånvaron är lätt att göra någonting åt.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Los Angeles står i lågor – det gör klimatmålen också
DN:s ledarredaktion: Nej, Sverige kan tyvärr inte försvara sig
