Konstscenen har drabbats hårt av den sällsynt snåla kulturbudgeten och ekonomiskt nödläge har tvingat fram verksamhetspauser för flera institutioner. Däribland Körsbärsgården på Gotland och Dansmuseet i Stockholm, som måste hitta billigare lokaler. Även stora statliga museer kämpar med skakiga finanser, där stigande hyror varit den största stötestenen.
Regeringens utredare föreslog i december att den problematiska så kallade kostnadshyran ska avskaffas och nu väntar museerna spänt på om en skäligare hyresmodell blir verklighet. Likaså om regeringen går vidare med förslaget att slå samman Moderna museet med ArkDes och Statens konstråd, en besparingsidé som många i branschen förkastat på grund av oroande maktkoncentration. Utredningen ska vara klar 31/1, följt av en remissrunda.
Med tanke på det pressade ekonomiska läget så är det glädjande att vårens utbud på museer och konsthallar ändå ser så rikt och intressant ut. Nationalmuseum inleder med den berömde koloristen Pierre Bonnard, följt av Ernst Billgrens barocka konst och i sommar Hanna Hirsch-Paulis impressionistiska måleri.
Amerikanen Mike Kelley (1954–2012) skulle ha ställt ut på Moderna museet i Stockholm 1994 men det ställdes in på grund av höga kostnader. Nu blir det trots allt en Kelleyretrospektiv på Moderna, där Britta Marakatt-Labbas hyllade vandringsutställning också lär locka publik.
Men Göteborgs konstmuseums mönstring av apokalyptiska motiv i konsthistorien är nog den utställning som kommer närmast stämningen i vår ödesmättade tid. Dock utlovas strimmor av ljus och hopp, vilket vi tacksamt tar emot.
På kontinenten är säsongens roligaste utställningsprojekt samarbetet mellan Pontus Hultén och konstnärerna Jean Tinguely och Niki de Saint Phalle, som från den 6 juni lyfts fram på nyrenoverade Grand Palais i Paris.
”Hans Hammarskiöld. Ett liv i högdager”
Fotografiska, Stockholm, 31/1–5/10
Mästerfotografen Hans Hammarskiöld, som dog 2012, föddes för precis 100 år sedan. Det firar Fotografiska med en stor minnesutställning med bilder från hans sex decennier långa karriär. Hammarskiöld ingick i gruppen Tio fotografer och blev även internationellt uppmärksammad som modefotograf på 1950- och 60-talen. I curatorernas urval ingår bilder i olika genrer, från närmast abstrakta stilleben till modefotografier och numera ikoniska porträtt av kända konstnärer, författare och kungligheter.
”Valeria Montti Colque. Cosmonación”
Bonniers konsthall, Stockholm, 12/2–6/4
Svensk-chilenska konstnären Valeria Montti Colque fick äran att ställa ut i Chiles paviljong på konstbiennalen i Venedig 2024. Utställningen var samproducerad av Bonniers konsthall, där den nu utvecklas. I centrum ”Modersberget”, en mäktig installation där Montti Colque kopplat samman Anderna med de svenska fjällen och mixat visuella, symboliska och materiella element från länder hon har ett förhållande till. Här får publiken begrunda begrepp som nation, exil, migration och diaspora.
”Dance now think later”
Kalmar konstmuseum, 12/2–27/4
Kalmar konstmuseum har experimenterat med nya publika grepp, som att bjuda in hundar till visningar. ”Dance now think later” förvandlar museet till ett danspalats, med ett dansgolv omgärdat av filmverk av tre internationella konstnärer. Utgångspunkten för utställningen är ”dansen som ett frihetsuttryck som överskrider etablerade sociala överenskommelser och utmanar oss till rörelse och att ta plats”. Dansen undersöks som konstform och den dansande kroppen som en politisk manifestation.
”Bonnard och Norden”
Nationalmuseum, Stockholm, 20/2–18/5
Konstvåren på Nationalmuseum inleds med den mästerlige koloristen Pierre Bonnard (1867–1947). Med ljusskimrande, smultna färger gestaltade denne postimpressionist människor och miljöer i sin närhet – familjen, hemmet, havsutsikten, trädgården och gatulivet utanför. Bonnardutställningen är den första i Sverige på över 70 år och omfattar cirka 70 verk av den inflytelserike fransmannen, plus ett antal målningar av nordiska konstnärer som inspirerats av hans färgpalett och motivvärld.
”Apokalyps”
Göteborgs konstmuseum, 22/2–8/1 2026
Undergångens konsthistoria under 500 år lyfts fram i ”Apokalyps. Från yttersta domen till klimathot” på Göteborgs konstmuseum. Här samlas ett hundratal katastrofmotiv med allt från sammanstörtande städer, våldsamma vulkanutbrott och smältande glaciärer. Det är domedagsskildringar och vanitasmotiv från renässansen och barocken, följt av romantikens undergångsscener och symbolismens ödesmättade bilder. Därtill nutida konst om oro för krig, klimatförändringar och AI. Fast med glimtar av hopp.
”Goldin + Senneby. Flare-up”
Accelerator, Stockholm, 8/3–15/6
I vår visar Accelerator på Stockholms universitet utställningen ”Flare-up” av Goldin + Senneby. Här presenteras den omtalade konstnärsduons mångåriga, experimentella fokus på ”frågor om autoimmunitet, tillgänglighet och klimat”. Erfarenhet av att leva med multipel skleros (ms) är en speciell utgångspunkt, liksom tallkåda som källa till grön energi. Flera nya verk är delvis skapade i samarbete med den amerikanska författaren Katie Kitamura och Antropocenlaboratoriet vid Kungliga Vetenskapsakademien.
”Ulla Wiggen. Passage”
Västerås konstmuseum, 15/3–31/8
Västerås konstmuseum kan stoltsera med Ulla Wiggens första stora retrospektiv i Sverige. Här ingår verk från mer än sex decennier; porträtt av både personer och elektroniska apparater, liksom senare års studier av hjärnor och irisar. Wiggens egenartade, fotorealistiska måleri av inre och yttre världar har rönt uppmärksamhet även internationellt, bland annat på Venedigbiennalen. Andra versioner av utställningen har tidigare visats på Fridericianum i Kassel och EMMA – Esbo moderna konstmuseum.
”Det ingen vill se – Dick Bengtsson”
Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm, 3/4–14/9
Dick Bengtsson (1936–1989) är en udda gestalt i svensk konsthistoria, med en unik och utmanande motivvärld. Det är drygt 20 år sedan hans konst visats i en större utställning och i ”Det ingen vill se” fokuserar nu Sven-Harrys Konstmuseum på 1960- och 70-talsverken. Bengtsson använde sig ofta av starkt laddade symboler som hakkors, i syfte att ifrågasätta politik och symbolernas makt. Han var också en tidig postmodernist som approprierade bilder från såväl populärkultur som andra konstnärer.
”Komtemåtta. En banbrytande frizon för kvinnor”
KIN museum för samtidskonst, Kiruna, 10/4–31/8
Komtemåtta är en påhittad kommun, ett övningssamhälle på Fogelstads medborgarskola för kvinnor. Det utvecklades i kölvattnet av rösträttskampen och praktiserades på godset Fogelstad i Sörmland 1925–1954. Detta världsunika och nyskapande utbildningsexperiment har inspirerat de nutida konstnärerna Olivia Plender, Åsa Elzén, Åsa Sonjasdotter och Petra Bauer. Utöver deras verk omfattar utställningen även arkivmaterial från skolan och går senare i år vidare till Liljevalchs i Stockholm.
”Mike Kelley. Ghost and spirit”
Moderna museet, Stockholm, 10/5–12/10
Nu får svensk publik möta ”skräpestetikens pappa”, Los Angeles-konstnären Mike Kelley (1954–2012). Moderna museets retrospektiv sträcker sig från de banbrytande performanceverken i början av 1970-talet till 2000-talets multimediainstallationer. Kelley utmanade samhälleliga strukturer och normer i sina verk, återvände ofta till barndomen och såg hur beteenden formades allt starkare av tv och media. Utställningen visas under våren på Tate Modern i London, innan den går vidare till Stockholm.
