Israel skulle under ett kabinettsmöte på torsdagen ha godkänt det avtal om vapenvila och gisslanutväxling som ingicks i Qatar på onsdagskvällen. Men enligt vad DN erfar kunde avtalet inte klubbas eftersom Hamas listor över fängslade palestinier innehöll personer Israel inte är redo att släppa. Voteringen i kabinettet väntas nu fredag eftermiddag.
Kontroversen om fångarna var en bagatell som Netanyahu förstorade för att vinna tid för ett helt annat ärende. Han ägnade dagen åt förhandlingar med koalitionens ytterlighetspartier, som han försöker övertala att inte lämna regeringen.
Finansminister Bezalel Smotrichs ”Religiös Sionism” och polisminister Itamar Ben Gvirs ”Judisk Styrka” vill ha garantier från Netanyahu att Israel återupptar kriget i Gaza före den sista fasen i den invecklade utväxlingsproceduren. På torsdagskvällen meddelade Ben Gvir att hans parti lämnar koalitionen, men är beredd att återvända så snart kriget återupptas.
Netanyahu har under sin karriär ofta lovat mer än han kan hålla, men denna gång är hans svängrum begränsat.
Att lova att bryta mot det avtal Donald Trump just tvingat på honom vore en förolämpning mot näste president – som Netanyahu till varje pris vill blidka. Och dessutom: bryter Israel mot avtalet före den sista fasen, så kommer de fångna israeliska soldaterna inte att släppas av Hamas – något som skulle få upprivande följder här.
Smotrich och Ben Gvir har lovat att inte fälla Netanyahus koalition, även om de lämnar den. De vet med sig att prognoserna pekar mot ett maktskifte om nyval skulle hållas nu. Men Netanyahu vet att det finns gränser för vad bosättarpartiernas väljare kan stå ut med. Nästa steg i Trumps vision om ett nytt Mellanöstern är diplomatiska relationer mellan Israel och Saudiarabien.
Saudierna är angelägna, men vågar inte göra upp med Israel över huvudet på palestinierna. Riyad kräver, och kommer kanske att backas upp av Trump, åtgärder i riktning mot en palestinsk stat, eller åtminstone löften om detta. Varje sådan eftergift skulle tvinga bosättarpartierna att fälla regeringen.
Om Israel fullföljer avtalet och blåser av kriget före den 1 mars är kriget över. Om det sker har Netanyahu ätit upp sin hatt. Israeliska medier kör som bäst otaliga video- och radiosekvenser från det gångna året, där denne med darr på stämman lovar att aldrig dra tillbaka trupper från Gaza, och där han lovar sina väljare ”total seger”, alltså ett slut på Hamas styre i Gaza.
Bosättarpartiernas ministrar kan inte hindra kabinettet från att anta Qatar-avtalet. Även om extremistpartierna lämnar koalitionen, och Netanyahu mister sin majoritet i Knesset, så kommer Gaza-avtalet att antas då parlamentet omsider skall godkänna det. Detta eftersom flera oppositionspartier lovat rycka in och backa upp regeringen bosättarna skulle rösta emot avtalet.
Men utan bosättarna så faller regeringen under våren och Netanyahus mardröm går i uppfyllelse: nyval.
