Krigen och kriserna i världen präglar även de böcker som ges ut – och det är extra tydligt i fackböckernas värld. Det har snart gått tre år sedan Rysslands invasion i Ukraina. Jag har väl helt eller delvis läst runt 25 böcker som på det ena eller andra sättet tangerar kriget och dess historiska förspel.
Efter det blir man nästan en annan människa. Så mycket man inte visste, så mycket det finns att lära sig. Ukraina har kommit nära. Jag har bara fått allt större respekt för deras okuvliga motstånd och frihetslängtan.
Och Kiev lär behöva allt stöd de kan få under 2025 och de fredsförhandlingar som kanske kommer. Ukraina tillhör Europa, inte Ryssland. Ett löfte om snabb anslutning till EU är det minsta vi kan göra.
Två böcker om Ukraina man inte ska missa under våren är Victoria Amelinas ”Se kvinnorna se kriget” och Anna-Lena Lauréns ”Medan kriget pågår finns ingen försoning”.
Den som vill veta mer om den imperialism som ligger bakom Kremls offensiv kan läsa Hans-Göran Karlssons ”Ryssland och kriget om historien”. Den grumliga historien kan bli ett samtida vapen. Natur & Kultur ger ut boken i slutet på februari.
Timothy Snyder skriver för övrigt mycket om Ukraina i ”Om frihet”, som precis har kommit i svensk översättning. Den innehåller lite oväntat en hyllning till den ukrainska järnvägen. Trots kriget går tågen nästan överallt och håller ofta tiden. Mer än man kan säga om SJ.
Transporter av krigsmateriel och människor är livsnödvändiga i krigstid. Så länge vagnarna rullar och människor möts finns det hopp om frihet.
Den tanken finns även hos Victoria Amelina. Hon dog på sin post. Men hennes röst är frisk, levande och tydlig, skriver Margaret Atwood i förordet till Amelinas dagbok från Ukraina.
Jan Eklund
Liza Alexandrova-Zorina
”De livegnas land”
Volante, mars
Liza Alexandrova-Zorina gjorde succé 2023 med reportageboken ”Imperiets barn”. Där berättade hon om det ryska skuggsamhälle som vuxit fram i Sverige. Få kände till det. Människor på drift jobbar svart för kriminella nätverk och saknar rättigheter. I ”De livegnas land” fortsätter hennes undersökande story om ”den undre världen som bygger Sverige”. Många sliter som byggarbetare och städerskor. Här finns fixare som ordnar falska identiteter om det behövs. Utsattheten hos människor på flykt är stor – och de som hamnar i händerna på maffian är ofta helt rättslösa.
Victoria Amelina
”Se kvinnorna se kriget”
Ersatz, februari
De ryska krigsbrotten i Ukraina är fruktansvärda och konsekventa. Bombanfall mot civila mål, våldtäkter, kidnappningar av barn, tortyr och rena avrättningar. Ju snabbare krigsbrotten kan dokumenteras, desto större möjlighet att de ansvariga en dag kan ställas inför rätta. En av dem som hjälpt till att dokumentera är författaren Victoria Amelina. Hon dödades själv 2023 när en rysk robot träffade en pizzeria i Kramatorsk. Få hade samma förmåga som Amelina att berätta om krigets ruggiga vardag. ”Se kvinnorna se kriget” är hennes postuma vittnesmål. Margaret Atwood har skrivit förord.
Jonna Bornemark
”Vrida världen”
Volante, april
Jonna Bornemark är en filosofisk stjärna som nått långt utanför seminarierummen. Hennes genombrottsbok ”Det omätbaras renässans” (2018) låg helt rätt i tiden. Sällan har en uppgörelse med pedanternas ekonomiska och administrativa herravälde känts mer nödvändig. I ”Horisonten finns alltid kvar” kretsade hon kring det bortglömda omdömet och skrev fint om klarsynthet. Hon har också fördomsfritt skildrat sex och graviditeter. I vår ger Volante ut den första av fyra volymer i en serie som ska kretsa kring vår relation till naturen och varandra. Jag förväntar mig frigörande undersökningar.
Fatima Bremmer
”Ligan”
Forum, april
Fatima Bremmer fick Augustpriset 2017 för sin starka och roliga biografi om Ester Blenda Nordström: ”Ett jävla solsken”. Hon som skrev livliga reportage med udda vinklar i SvD och blev en tidig pionjär i ett mansdominerat yrke. Inte så konstigt då att Bremmer återkommer med en bok om det lösa nätverk av kvinnliga journalister som gick under beteckningen ”Ligan”. Blenda var med på ett hörn. Mest känd blev Elin Wägner som fångade miljön redan i romanen ”Pennskaftet” 1910 – och drev på för kvinnlig rösträtt. Kan bli dråpliga scener från dåtidens Stockholm och tidningskvarteren i Klara.
Anna-Lena Laurén
”Medan kriget pågår finns ingen försoning”
Norstedts, februari
Anna-Lena Laurén har lämnat Moskva och Kiev och är numera DN:s korrespondent i Berlin. Även där lär hennes skarpa blick för öst behövas. Hon var tidigt på plats när folket tog strid för demokratin och skildrade allt i boken ”Ukraina – gränslandet” (2015). Intrycken och lärdomarna från Putins Ryssland samlade hon i ”Sammetsdiktaturen” (2021). Vinterns nya bok är en blandning av DN-krönikor och nyskrivet material från tiden i Kiev 2022–2024. Det var ovärderligt att ha en reporter på plats. Jag skulle tro att det blir många scener om kriget och samtal med alla hon mött längs vägarna.
Åsa Linderborg
”Tjabo”
Polaris, april
Carl XVI firade 50 på tronen 2023 och då kom även Mikael Holmqvists bok ”Kungen – Sveriges ledare”. Han visste det mesta om hur överklassen och direktörerna tänker efter storverk om både Djursholm och Handels. Mycket riktigt lyfte han fram kungen som en central pr-chef för det svenska näringslivet i massor av positiva exporträder. Vad ska Åsa Linderborg hitta på? Titeln ”Tjabo” – och det fräcka omslaget med en ung brunbränd kronprins i badbrallor – lutar åt det mer personliga och vanvördiga hållet. Men Linderborg är historiker, så räkna även med seriösa analyser av tiden och ämbetet.
Pankaj Mishra
”Världen efter Gaza”
Ordfront, mars
Vapenvila eller inte. Att Israel begått krigsbrott i Gaza är det ingen tvekan om, men om det ska kategoriseras som folkmord bör en sakkunnig domstol reda ut. Det mänskliga lidandet är hur som helst omänskligt stort. Civila och barn dör i en omfattning som är svår att ta in. Är vissa liv mer värda än andra? Det är utgångspunkten för Pankaj Mishras bok ”Världen efter Gaza”. Han diskuterar kriget i förhållande till kolonialismen, rasismen och Förintelsen. Även det ett minfält som brukar väcka starka reaktioner och hårda debatter mellan olika historiska och politiska skolor.
Svante Nordin
”Filosoferna”, del 4
Fri tanke förlag, april
Svante Nordin i Lund blandar gärna idéhistoria och filosofi. En mycket produktiv herre. Vad ska man välja? Jag gillar ”Filosofernas krig”, som kretsar kring första världskriget, och den mäktiga biografin om litteraturvetaren Fredrik Böök. Under många år har Nordin varit upptagen med att skriva filosofins historia. I vår ska verket fullbordas med en fjärde del som sträcker sig från cirka 500 f kr till 1650. Då finns några tusen sidor att begrunda för den som har tid och lust. ”Ett unikt verk genom sin omfattning och detaljrikedom”, skrev Hans Ruin i DN om en av de föregående volymerna.
Fredrik Sjöberg
”Bruno Liljefors. En biografi”
Alberts Bonniers förlag, april
Sekelskiftets målargiganter kommer vi inte undan. Per Svensson fick Augustpriset 2023 för en biografi om Anders Zorn och nu har Fredrik Sjöberg tagit sig an Bruno Liljefors (1860–1939). Var han världens främste djurmålare? Åtminstone i Sverige. Det väcker förstås nyfikenhet på mannen bakom verken – och jag vet rätt lite om Liljefors liv och leverne. Men han verkar liksom Zorn ha varit en rastlös och livsglad krigare som utöver konst gillade jakt och sport. Med Fredrik Sjöbergs penna kan det bli en läsfest. Han har en speciell känsla för naturen – och vet allt om fjärilar, flugor och sjöelefanter.
Johan Svedjedal
”Dä kvetter. Gustaf Fröding som student”
Albert Bonniers förlag, maj
Johan Svedjedal kan konsten att röra sig mellan olika världar. Lika hemma i universitetsvärlden som på bokmarknaden och i pressen. Han har skrivit livliga och lärda biografier om CJL Almqvist, Birger Sjöberg, Karin Boye och Harry Martinson. I vår tar han sig an Gustaf Fröding i en kortare bok med titeln ”Dä kvetter”. Det är Frödings unga år som student i Uppsala som undersöks. Det sägs att han bara klarade en tenta på sju terminer. Fröding levde på ett arv och festade hårt, men även det kan bringa lärdomar. Till ett framgångsrikt författarskap finns inga raka karriärvägar.
Läs andra texter av Jan Eklund och mer om böcker.
