Urholkad demokrati, dagliga stridigheter, höjda matpriser och ett kollapsat rättsväsende. Sedan militären tog över makten i Myanmar den 1 februari 2021 är landet i humanitär och ekonomisk kris. Arbetslösheten har stigit, valutan rasat och institutioner fallit samman. De enda verksamheter som blomstrar är de kriminella. Myanmar rankas i dag som det största navet för global organiserad brottslighet, av Global Organized Crime index, som mäter brottsligheten i världen.
När juntan chockade invånarna med att ta makten för fyra år sedan höll Myanmar på att utvecklas i mer demokratisk riktning. Det fanns en framtidstro och relativt stor frihet. Nu har landet backat flera steg. Mänskliga rättigheter har försämrats, politiska aktivister grips godtyckligt, fria medier har försvunnit och yttrandefriheten begränsas. Omvärlden har slagit bakut. Ganska snart efter kuppen införde västländer sanktioner mot Myanmar. In kom ökade skumraskaffärer.
Kriminaliteten äter sig in i alla delar av samhället. Myanmar toppar numera flera föga smickrande globala listor. Landet har gått om Afghanistan som världens största opiumproducent. Från att tidigare odlat opium i skyddade dalar ligger fälten i dag öppna i samhället. Bönderna vet att militären inte kommer att agera, till skillnad från den tidigare regeringen som försökte få dem att ställa om till andra grödor. Tvärtom, militären har en speciell avdelning som handlar med droger.
Myanmar är också det land i världen som tillverkar mest syntetiska droger, som metamfetamin. Droger som via den så kallade gyllene triangeln med Laos och Thailand smugglas ut ur landet.
Dessutom har militären släppt fram miljöfarlig utvinning av sällsynta jordartsmetaller, trots skadlig inverkan på miljön och arbetskraften. Skog förstörs, vatten förorenas och risken för jordskred ökar. Men för regimen är det ett sätt att tjäna pengar.
Militären behöver intäkter för att finansiera strider mot beväpnade motståndsgrupper som gjort allt större framsteg. Militären har inte sett svagare ut sedan 1962 då den första gången tog långvarig makt över Myanmar, bedömer Paul Vrieze, som tjänstgjort vid UNHCR:s kontor i Myanmar och är forskare vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.
Han pekar på en studie av ACLED, som är specialiserad på statistik om konflikter, som uppskattar att 80 städer och 200 militärbaser i Myanmar 2024 erövrades av motståndsgrupper.
För att få pengar att strida och inte förlora mer territorium allierar sig militären med brottsliga maffiagrupper som i utbyte får fri lejd att fortsätta sina kriminella aktiviteter.
Men också grupper som strider för demokrati är involverade i kriminell aktivitet för att finansiera krigsapparaten. Förutom droger tjänar de och militären pengar på penningtvätt, människohandel och terroristfinansiering.
En annan snabbt växande bransch är cyberbrottslighet. Det handlar om bolag som svindlar människor i hela världen på pengar genom att utge sig för att vara några andra än vad de är. Miljarder dollar bedöms ha stulits från pensionärer och ensamma människor i USA, Kina och Europa via brottsliga företag i Myanmar.
De lurar änkor som söker kärlek och ensamma pensionärer. Många av dem som jobbar på företagen, som ofta ägs av kinesiska brottssyndikat, är utlänningar som har lurats till Myanmar med löfte om jobb på kontor eller i tjänstesektorn. Vid en räd förra året fann Interpol människor från 22 länder som hade tvingats arbeta med nätbedrägerier i Myanmar. Många av dem var kineser. Förra året deporterades 40 000 kineser från nätbedrägerikontoren i Myanmar. Nu har bedrägerierna skiftat mot att rikta in sig på USA och Europa.
– Kriminella nätverk har utnyttjat det svaga rättssystemet efter kuppen och skyddet de får av olika beväpnade aktörer och militären i konfliktområden för att sätta upp bedrägericenter, konstaterar Paul Vrieze.
Hela landet är i upplösning. Korruptionen växer, institutioner faller samman. Banker fungerar inte och många skolor är stängda. Samtidigt har militären blivit alltmer aggressiv. Den bränner byar och bombar städer, hundratusentals har tvingats fly från sina hem. Antalet politiska fångar har ökat dramatiskt och fängelserna är överfulla med brist på hygien.
Läs mer: Myanmar: den slutna armén som inte ens skonar barn
Fakta.Tidigare brittisk kolonialmakt
Myanmar (tidigare Burma) i Sydostasien blev självständigt från kolonialmakten Storbritannien 1948 efter ett befrielsekrig.
1962 tog militären makten i en kupp och härskade oinskränkt tills 2010, då en demokratisering inleddes.
Myanmars mest kända medborgare är Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin fredliga kamp för demokrati.
Hon tappade i anseende i samband med en militäroffensiv mot folkgruppen rohingya 2017.
Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD hann sitta i regeringsställning i fem är innan militären återtog makten i en kupp den 1 februari 2021.
Myanmar har 54 miljoner invånare. Största folkgruppen är buddhistiska bamarer, 68 procent.
Största etniska minoritetsgrupperna är shan 9 procent, karen (kayin) 7 procent, arakaneser (rakhine) 4 procent, kineser 3 procent, indier 2 procent, mon 2 procent.
