Miranda är sjätte bäst i världen på lastbilsteknik

Företag har svårt att hitta personal för att så få väljer yrkesprogram på gymnasiet. Det larmade Svenskt Näringsliv om i förra veckan.

Nu publicerar organisationen rapporten Gymnasiepejl 2025, som sammanställer information från Skolverket, SCB och Ungdomsbarometern.

Syftet är att hjälpa elever och föräldrar att fatta informerade beslut.

Rapporten har också en interaktiv del, där man kan se vad de som gått ett visst program har för medianlön ett eller tre år efter examen.

Eller hur många som har jobb eller gått vidare till högre studier.

Högst i topp bland gymnasieprogram som leder till jobb hamnar yrkesprogrammen. Överst i listan tronar fordons- och transportprogrammet där 82 procent hade jobb ett år efter examen.

Det följs av VVS- och fastighetsprogrammet, bygg- och anläggning, Industriteknik och vård- och omsorg.

En som gått fordonsprogrammet är Miranda Björkstrand, 21 år. DN når henne på telefon när hon står klämd bakom hytten till en flakväxlare, på en verkstad i Östersund, och bygger om en elcentral.

– Jag valde det här för att det är kul, sedan var det bara en bonus att det finns så mycket jobb, för det gör det verkligen, säger hon och berättar att hon tog examen på Jämtlands gymnasium Fyrvalla i Östersund.

Det var en fredag i juni 2022. På måndagen, två dagar senare, började hon jobba.

Högskoleförberedande program uppfattas ofta som ”bättre” av niondeklassare som ska välja gymnasium, visar de tusentals enkätsvar som sammanställts i rapporten.

På frågan vilken typ av program som är bäst när det kommer till framtida karriärmöjligheter svarar 68 procent högskoleförberedande program och 8 procent yrkesprogram. 20 procent tror att båda programsorterna är ”lika bra”.

Om man vill ha ett ”välbetalt jobb” uppger 52 procent att man bör välja ett högskoleförberedande program och 33 procent att man ska ta ett yrkesprogram. 12 procent tror att de är ”lika bra”.

På frågan vad man ska välja för att ”ha låg risk att bli arbetslös” svarar 24 procent högskoleförberedande och 50 procent yrkesprogram. 16 procent tror det är samma risk.

Miranda valde fordon för att hon i hela sitt liv varit intresserad av just fordon.

– När man var liten var man ju med och skruvade med pappa. Han körde maskiner, mest gräv- och skogsmaskiner, och hade verkstad hemma.

När hon blev äldre skaffade hon en epatraktor. Hon har alltid tyckt om att lösa problem genom att hålla på med händerna, och hjärnan också, eller helst båda, tillägger hon och utvecklar ett resonemang att hjärna och händer jobbar tillsammans.

– Det är så jag tar reda på hur saker fungerar. Det är också kul att köra skoter, traktor och maskiner, säger hon.

Den interaktiva delen av rapporten visar att 60 procent av de som gått fordon- och transportprogrammet är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter examen, med en medianinkomst på 29 300 kronor i månaden. Tre år senare är siffrorna 72 procent respektive 31 600 kronor.

Bara 6-7 procent läser vidare.

Den som bara vill tjäna pengar bör välja något annat yrke, säger Miranda Björkstrand.

– Lönen är inte asbra, men den är okej, och man kan jobba sig uppåt, säger Miranda och berättar att hon i september förra året blev uttagen i Sveriges yrkeslandslag.

De åkte ned till Lyon i Frankrike för att tävla i yrkes-vm, mot 1 700 andra nyexaminerade som gått yrkesprogram, från hela världen.

69 yrken och 72 länder fanns representerade i tävlingen, med allt från kockar till guldsmeder.

Miranda gren var lastbilsteknik. Det handlade om felsökning under tidspress.

– Man skulle hitta så mycket fel som möjligt och använda rätt verktyg och metoder för att åtgärda dem, till exempel i bromsar och luftsystem.

Miranda kom sexa, hon är alltså sjätte bäst i världen på lastbilsteknik, för sin åldersgrupp.

– Det är positiva grejor för cv:t, säger hon.

I tabellerna som visar hur stor andel som läser vidare ett år efter examen ligger de högskoleförberedande programmen i topp.

Överst hittar man humanistiska programmet där 72 procent är i studier ett år efter examen, följt av naturvetenskap, teknik, estetiska programmet och samhällsvetenskap.

Det finns yrkesprogram som leder till både studier och arbete. Ett exempel är vård- och omsorgsprogrammet där 26 procent är i studier och 63 procent i arbete ett år efter examen.

Det är också stora variationer när det kommer till andelen som tar examen från de olika programmen efter tre år.

Ekonomi ligger i topp med 85 procent, följt av naturvetenskap, el- och energi, teknik och samhällsvetenskap.

Generellt är andelen som tar examen från högskoleförberedande program större.

Läs mer:

Näringslivet larmar: För få elever går yrkesprogram