Bakgrunden till det förändrade uppträdandet är följderna av Rysslands stora attack mot Ukraina i februari 2022.
Då reagerade många länder i väst med att visa ut rysk ambassadpersonal, som man bedömde vara underrättelseofficerare med diplomatisk täckmantel.
Estlands säkerhetstjänst har bedömt att cirka 700 ryska spioner förklarats icke önskvärda i Europa och andra länder sedan Ryssland inledde kriget.
– Man har pressats tillbaka av beslut i väst. Det har gjort att man måste ta till andra metoder, säger Thomas Nilsson.
Den mest kända taktiken, där en underrättelseofficer värvar en agent genom uppvaktning och möten, har genom utvisningarna blivit svårare att genomföra.
Thomas Nilsson menar att de ryska underrättelsetjänsternas nya arbetsmetoder redan tillämpas i Sverige, eller kan vara på väg hit. Han nämner flera exempel:
● Inresande underrättelseofficerare. Något som även Säpo varnat för. Det kan öka svårigheten att bevaka spionerna. Underrättelseofficerare som sitter på ambassader är lättare att hålla uppsikt över.
– Har man väl tagit sig in i Schengenområdet kanske man får en större rörlighet, och då blir det lite svårare att följa och upptäcka dem här, säger Thomas Nilsson.
● Sabotage. Något som även brittiska underrättelsetjänsten MI6 slagit upp stort, och som i grunden är riktat mot det västliga stödet till Ukraina.
– Det innehåller mordbrand. Planering för lönnmord. Vi har inte uppfattat att vi är i fokus än så länge, men vi är helt klart en måltavla, säger Thomas Nilsson.
● Ökad teknisk inhämtning. Alltså signalspaning, cyberattacker, statligt styrda hackare som ger sig på samhällsviktiga it-system för att skada eller hämta information.
– Minskar dina möjligheter till personbaserad inhämtning så kanske du förstärker den tekniska delen, säger Thomas Nilsson.
Mustchefen pekar även på så kallade illegalister, underrättelseofficerare som under flera år byggt upp en falsk identitet, och levt inbäddade i ett samhälle samtidigt som de spionerat för Ryssland.
– Vi har haft ett fall i Norge, och även i en del andra länder. Det är ett fenomen som vi naturligtvis har känt till. Det är väl exempel på hur man arbetar på ett annorlunda sätt, säger Thomas Nilsson.
Must ska även hålla uppsikt över förändringar i de ryska väpnade styrkorna, som har som mål att bygga upp baser och trupper längs gränsen mot Natoländerna i norr.
Finlands militära underrättelseverksamhet förväntar sig ryska arméförstärkningar vid Kolahalvön och i Karelen. Antalet soldater nära Finland bedöms öka från 30 000 till 80 000.
Thomas Nilsson konstaterar samtidigt att Ryssland i dag är uppbundet i landets krig mot Ukraina.
– Där vi är i dag är det mycket retorik och ord. Man har inte kunnat förverkliga målen för man har inte de resurserna och den kraften, säger Thomas Nilsson.
Men när Ryssland återhämtat sig från sitt anfallskrig, tror Mustchefen att de väpnade styrkorna kommer att uppträda annorlunda. Den ryska generalstaben, officerarna och soldaterna har med sig erfarenheter från ett flerårigt krig med och mot moderna vapen.
– Det är inte bara vi och Ukraina som drar lärdomar av stridsfältet. Ryssland gör det, och har under de här tre åren visat att de har en förmåga att förändra sig, säger Thomas Nilsson.
