Den 7 januari försattes byggbolaget Serneke Sverige i konkurs, en dryg månad efter att bolaget fått nya ägare i form av tyska Mutares. 550 anställda blev av med jobbet och ett hundratal byggen runt om i landet har satts på paus.
Bolaget hade vid konkursen en skatteskuld från pandemiåren på närmare 400 miljoner kronor, och en rad underentreprenörer som inte fått betalt för utförda arbeten. Därtill pågår en domstolstvist där Svenska Bostäder stämt Serneke på 392 miljoner kronor för det omtvistade bygget vid kvarteret Plankan i Stockholm.
I tisdags meddelade Ola Serneke att han blir vd för en ny bygg- och fastighetskoncern – ett Serneke 2.0 – där han själv äger 25 procent. Målet är att på kort tid nå miljardomsättning, enligt en intervju med Fastighetsnytt. Han har också visat intresse för ta över vissa av de pausade projekten.
Att lanseringen skedde kort efter konkursbeskedet var inte planen från början, enligt Ola Serneke som endast vill svara på DN:s frågor via mejl.
”Vi hade egentligen tänkt gå ut med tillkännagivandet redan i november-december men på grund av regulatoriska frågor så tog det längre tid”, skriver han och tillägger att Mutares skulle ha bytt namn på Serneke Sverige inom ett år.
Ola Serneke beklagar att hans forna bolag gått i konkurs och lägger skulden på de nya ägarna.
”Alla med mig trodde att de skulle återställa en checkkredit och tillskjuta medel. Jag själv var inte med alls i diskussionerna med Mutares och hade ingen insyn i Serneke Sveriges ekonomi då jag slutade som styrelsemedlem i augusti. Men ingen där och då såg att det skulle sluta på detta sätt”.
Men hans satsning på en ny byggkoncern har inte fallit i god jord hos alla.
– Tajmingen är lite osmaklig. Serneke har kostat skattebetalarna flera hundra miljoner och vi är inte klara än med tanke på den statliga lönegarantin. Men några verkar ha klarat sig så pass bra att de kan starta om på nytt redan nu, säger Tomas Carlsson, ordförande för underentreprenören MSG ventilation i Enköping som ser ut att förlora en halv miljon i konkursen.
Ola Serneke slår ifrån sig kritiken och pekar på att han lämnade vd-posten på Serneke för fyra år sedan. Dessutom tillhör han också de drabbade i konkursen då Nybergs svets, ett bolag Ola Serneke äger, ser ut att förlora miljonbelopp i uteblivna betalningar.
”Det finns givetvis personer som inte kan historien om Serneke Sverige och vad min roll varit sedan 2021. Alla har rätt att tycka vad de vill men viktigaste är att man själv vet om vad som är sanningen och inte för vidare det som är rykten”.
För att förstå konflikten måste vi backa bandet.
Sernekes uppgång och fall
Ole Serneke grundade byggbolaget Sefa, som senare bytte namn till Serneke, år 2002.
Bolaget växte snabbt i mitten av 2000-talet och blev en av landets större aktörer i branschen.
2013 presenterades planen på att bygga Nordens högsta hus, Karlatornet i Göteborg, och i november 2016 noterades Serneke på börsen.
Tiden som börsbolag blev långt ifrån någon succé. I slutet av 2018 hade värderingen nästan halverats jämfört med introduktionskursen som en följd av nya amorteringskrav och en skakigare marknad för nyproduktion.
I början av 2021 avslöjade GP att Ole Serneke anonymt hade skrivit hundratals positiva inlägg om företaget på aktieforumet Placera. Det ledde till att han tvingades bort som vd och styrelseledamot, men kvarstod som storägare.
Sernekes kräftgång på börsen fortsatte emellertid i takt med att räntan började höjas under 2022 och byggbranschen hamnade i kris.
I april 2023 lade Doxa ett bud på Serneke som värderade hela bolaget till drygt en miljard kronor. Budet var 83 procent högre än Sernekes dåvarande börsvärde.
Efter att köpet gått igenom, i augusti 2023, aviserade Doxa avsikten att dela upp Serneke i två delar, där byggverksamheten skulle separeras från projektutvecklingen.
Sommaren 2024 meddelades att Mutares köper byggverksamheten i Serneke Sverige för 1,1 miljarder kronor, varav 25 miljoner ska betalas kontant. Köpet slutfördes den 30 november.
Den 30 december säljer Doxa tillgångar för 4 miljarder i form av fastigheter till Erik Selins bolag Balder samt till Ola Serneke. Både Selin och Serneke är storägare i Doxa.
Den 7 januari 2025 ansöker Serneke Sverige om konkurs.
Den 21 januari offentliggör Ola Serneke planerna på en ny byggkoncern där han själv äger 25 procent. 75 procent ägs av indiska Agarwal Group.
Under 2023 köptes Serneke av det skånska fastighetsbolaget Doxa. Affären var i princip ett samgående där köpet betalades med nytryckta Doxa-aktier, vilket gjorde Ola Serneke till en av de större ägarna i det förvärvande bolaget. Han tog också plats i styrelsen, där han satt fram till augusti 2024.
Samma år meddelade Doxa sin avsikt att dela upp Serneke i två delar, där den ekonomiskt pressade byggverksamheten i Serneke Sverige skulle säljas. Köpare blev tyska Mutares som specialiserat sig på att vända problemtyngda bolag, men som också har flera konkurser i bagaget.
Av den totala köpesumman på 1,1 miljarder kronor skulle endast 25 miljoner kronor betalas kontant. Resten bestod av en revers, ett skuldebrev.
Drygt en månad efter att affären gick igenom den 30 november var alltså konkursen ett faktum. Mutares uppger att Serneke Sveriges ekonomi hade försämrats så pass mycket under hösten att bolaget inte gick att rädda.
DN har tidigare rapporterat om att ett antal underentreprenörer överklagat konkursen till hovrätten, då de misstänker att allt inte gått rätt till. En av dem är Tomas Carlsson, som är kritisk mot Ola Sernekes nysatsning i ljuset av det som skett.
– Jag har inget förtroende för dem. Även om det skedde en ägarförändring den 30 november anser jag att Doxa och Ola Serneke har en skuld i det som har uppstått, säger han.
Tomas Carlssons firma kommer inte att göra några jobb för den nya Sernekekoncernen.
– Jag hoppas verkligen att marknaden har fått sig en läxa, både på leverantörs- och beställarnivå. Jag kommer inte att jobba med den här gruppen, och tror att fler kommer göra likadant.
Fackförbundet Byggnads ordförande Kim Söderström reagerar också på hur turerna ser ut att ha gått till.
– Jag blir riktigt förbannad. Utifrån din beskrivning låter det som att skattebetalarna får ta smällen, människor blir uppsagda och underleverantörer riskerar konkurs. Det är rent cyniskt, säger han.
För Kim Söderström kom dock inte konkursen som en stor överraskning. Han uppger att Serneke systematiskt använt en stor andel frilansande arbetare vid sina byggen, i stället för anställd personal.
– När företag gör på det här sättet börjar våra varningslampor lysa. Och nu lyste de så pass mycket att det till slut blev konkurs. Jag hoppas att Serneke 2.0 lärt sig av misstagen och väljer att bygga med egen personal från golv till tak.
Ola Serneke vänder sig starkt mot beskrivningen, och pekar på att Doxa gjorde tre emissioner mellan hösten 2023 och sommaren 2024 där ägarna stöttade verksamheten. Han uppger att han själv bidrog med 25 miljoner i den sista emissionen.
Hur tror du att ditt förtroende i branschen har påverkats av konkursen?
”Jag tror det är som vanligt, delat läger”, skriver Ola Serneke i ett mejlsvar.
Hur ser du på att skattebetalare och underentreprenörer troligen kommer att förlora mångmiljonbelopp i konkursen?
”Extremt trist. Det är ju totalt 2 032 byggbolag som gick i konkurs förra året så många har det tufft”.
Läs mer:
Leverantörer misstänksamma mot Sernekes konkurs
Konkursförvaltaren: ”Byggena ska komma igång så fort som möjligt”
