Ministern vill ställa högre krav på arbetslösa: ”Det är för slappt”

Ända sedan regeringen tillträdde har kurvorna för arbetslösheten i Sverige stadigt pekat uppåt och är nu bland EU:s högsta. Samstämmiga prognoser pekar på att arbetslösheten kommer att vara högre på valdagen 2026 än när regeringen tillträdde.

Enligt arbetsmarknadsminister Mats Persson finns det två huvudförklaringar till den höga arbetslösheten. Dels den ekonomiska nedgången efter Rysslands anfall mot Ukraina, dels tidigare regeringars misslyckande med migrationspolitiken.

– Vi har ärvt en stor integrationsskuld med för hög asylinvandring under många år. Vi har stora integrationsproblem med en grupp som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden, säger han.

Regeringen har hittills inte lyckats vända utvecklingen och andelen arbetslösa med svag konkurrensförmåga ligger kvar på en hög nivå. Ungefär tre fjärdedelar av de arbetslösa består av personer som antingen saknar gymnasieutbildning, är utomeuropeiskt födda, har funktionshinder eller är över 55 år.

Arbetsmarknadsministern framhåller åtgärder som regeringens satsningar på lägre skatt och fler yrkesutbildningar för att få kurvorna att vända nedåt. Mats Persson vill också ställa högre krav på dem som varit arbetslösa en längre tid.

Spelar det någon roll att kraven skärps om många av de här människorna inte har det som krävs på arbetsmarknaden?

– Det är för slappt i dag. Vi vill se ett Sverige där vi har högre krav på de arbetslösa. Där man inte kan gå år efter år och leva på bidrag utan att göra en motprestation.

Han pekar på att regeringen bland annat förbereder att införa aktivitetskrav för att få bidrag och på det sättet höja kraven på arbetslösa.

– Sedan löser det inte alla problem. Man måste också kombinera det med att ge människor möjligheter att utbilda sig.

Oppositionspartierna har en helt annan bild av hur regeringen har hanterat den stigande arbetslösheten.

– Regeringen ansvarar inte för den internationella konjunkturen, men den ansvarar för hanteringen av effekterna på svensk arbetsmarknad. Där får regeringen ett rejält underbetyg. Det är ett totalt misslyckande som är helt självförvållat, säger Ardalan Shekarabi (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Han pekar bland annat på att regeringen inledde mandatperioden med att skära ned på arbetsmarknadsutbildningar, samtidigt som arbetslösheten steg. Att slopa stödet till byggande av hyresrätter ser han också som helt misslyckat eftersom det slår mot byggjobben.

– Det hade passat perfekt i det här läget när arbetslösheten går upp i byggbranschen. Det finns arbetskraft och det finns brist på bostäder.

Han vänder sig mot att regeringen lägger så stor vikt på att skärpa kraven på dem som är arbetslösa.

– Om människor ska komma i jobb måste kraven kompletteras med en aktiv arbetsmarknadspolitik som ger dem möjlighet att forma sin egen försörjning, säger Ardalan Shekarabi.

Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson, anser att regeringen varit alldeles för passiv.

– Regeringen har låtit arbetslösheten öka kraftigt när man suttit med armarna i kors och inte gjort någonting. Samtidigt som arbetslösheten har sjunkit i Europa har den stigit i Sverige, säger han.

Martin Ådahl är kritisk till att regeringen höjt framför allt småföretagens kostnader för att anställa. Det handlar både om arbetsgivaravgiften för unga och företagens sjuklöneansvar.

– Regeringen har massivt ökat kostnaderna för anställningar med 15 miljarder kronor. Det motsvarar rakt av 30 000 jobb och har bidragit till att förvärra läget, säger han och efterlyser en omfattande satsning på landets småföretag.

Han underkänner också förklaringen att den höga arbetslösheten skulle bero på konjunkturen.

– Det här är något regeringen skapat genom passivitet eller handlingsförlamning. Den här regeringen verkar ju anse att arbetslösheten är ett slags naturfenomen. Man låtsas som att det regnar. Det gör det inte.

Läs mer: Arbetslösheten väntas öka till nästa val – ”saknas något i dagens arsenal”