År 1751 gör kaptenen på ett engelskt slavfartyg en oväntad upptäckt. Under en seglats i Nordatlanten, i höjd med Mexiko, har besättningen har sänkt ner en specialbyggd hink i vattnet för att mäta temperaturen på olika djup. 1,2 kilometer ner hittar de en stor massa med kallt, 12-gradigt vatten.
Kaptenen Henry Ellis blir förtjust. Det kalla djuphavsvattnet kan användas till att kyla vin i den tropiska hettan. Men han anar inte vad det är han har stött på: strömsystemet Atlantic meridional overturning circulation, Amoc, där Golfströmmen är en del.
Strömmarna är som en global klimatanläggning. De fångar värme i tropikerna och transporterar den norrut längs ytan, mot nordvästra Europa. Samtidigt, nere i havsdjupet, flödar kallt vatten från Arktis och söderut.
Utan strömsystemet skulle norra Europa vara mer som Sibirien och tropikerna betydligt varmare än nu. Havet i Nordatlanten skulle stiga med flera decimeter. Vädermönster över hela jorden skulle se annorlunda ut.
Det är därför ett märkligt område söder om Grönland orsakar oro bland klimatforskare. Det kallas kalla fläcken – den enda plats på planeten som har blivit kallare de senaste 100 åren. Där finns det som kallas motorn i Amoc; det varma Atlantvattnet kyls ner och sjunker ner i havsdjupet i gigantiska långsamma vattenfall, för att sedan strömma vidare söderut. Vattenfallen suger i sin tur in mer varmt ytvatten från tropikerna.
– Den kalla fläcken är en varningssignal på att Amoc bromsar in och närmar sig en tippningspunkt, säger Stefan Rahmstorf, professor i havens fysik vid Potsdamuniversitetet i Tyskland, som sedan 1990-talet har studerat strömsystemet.
Han poängterar att Golfströmmen inte går mot en kollaps, det är ett missförstånd. Golfströmmen är en del av Amoc, men drivs främst av vindar och jordens rotation. Den kommer alltså inte stanna så länge jorden fortsätter snurra.
Men tvärtemot vad de flesta har lärt sig i skolan är det inte Golfströmmen som gör Sverige varmare än Sibirien.
– Golfströmmen transporterar inte så mycket värme hit. Det är Amoc som står för värmetransporten, säger han.
Larmen om Amocs kollaps är omdebatterade, men inte nya. Det första kom 1987. Den amerikanske geokemisten Wallace S Broecker hade undersökt havssediment och borrkärnor från Grönlandsisen – och sett något överraskande. Vid flera tillfällen mellan istiderna hade temperaturen inom några få decennier tagit språng på 5–15 grader i vitt skilda delar av världen, men åt olika håll.
Det kunde bara ha en förklaring, enligt Broecker: en kollaps av Amoc. Och det verkar ha skett i samband med att stora mängder sötvatten runnit ut i Atlanten.
Nu får den globala uppvärmningen mängder av is att smälta från Arktis och Grönland. Dessutom ökar nederbörden i regionen, vilket ytterligare bidrar till sötvattentillförseln. Sötvattnet gör det salta havsvattnet runt Amocs motor lättare. Blir det för lätt, kan det inte längre sjunka ner i havsdjupet. Motorn slutar fungera.
De flesta forskare på området är överens om att den risken är reell, frågan som delar forskningen är när det kan ske. FN:s klimatpanel IPCC bedömer i sin senaste stora rapport att Amoc bromsar in de kommande decennierna, men att risken för en kollaps innan sekelskiftet är osannolik.
IPCC-rapporten är dock från 2021 – och redan daterad, enligt Stefan Rahmstorf.
– Flera studier som har publicerats sedan dess är verkligen oroväckande. Jag bedömer att risken att vi passerar tippningspunkten för Amoc inom det här århundradet är ungefär 50-50.
Han poängterar att det inte betyder en kollaps före 2100. Det skulle ta ytterligare 50–100 år, enligt hans bedömning.
– Men det betyder att från den punkten är systemet döende.
Larmrapporter om Amoc de senaste åren
En studie i Nature Geoscience 2021, av Stefan Rahmstof med kollegor, bedömde att strömsystemet har tappat ordentligt i styrka sedan 1900-talets mitt och nu är svagare än det varit på ett millennium.
Två studier i tidskrifterna Nature Climate Change (2021) och Nature Communication (2022) bedömer utifrån klimatmodeller, analys av havstemperaturer och salthalt, att strömsystemet närmar sig en tippningspunkt.
2022 visade en grupp franska forskare, i en högupplöst klimatmodell över havet, att Amoc är känsligare och försvagas snabbare av smältvatten från Grönland än vad mindre högupplösta klimatmodeller visat. Studien publicerades i tidskriften Frontiers in climate.
I en studie publicerad i Nature Communications sommaren 2023 undersökte en grupp danska forskare i en klimatmodell när Amoc kan kollapsa, med slutsatsen att det sannolikt sker redan till mitten av detta sekel. Studien har fått kritik för att vara alltför förenklad och för att använda historiska mätningar av strömmarna på ett felaktigt sätt och för ett pressmeddelande som sa att kollapsen kan ske redan 2025.
I en studie från 2024 i Science Advances bedömer forskarna, utifrån en avancerad klimatmodell och data om sötvattentransport i en del av Amoc, att strömsystemet är på väg mot en tippningspunkt.
I en ännu opublicerad studie från i år av Stefan Rahmstorf med kollegor säger att IPCC:s standardklimatmodeller visar att en kollaps av Amoc är sannolik i flera utsläppsscenarier efter 2100, utan hänsyn till tillförsel av smältvatten från Grönlandsisen. Studien har ännu inte granskats av andra forskare.
Källor. Nature Geoscience, Nature Climate Change, Nature Communications, Science Media Centre, Science Advances, Frontiers in Climate, Research Square.
Han är inte ensam om den synen. I höstas skickade en grupp ansedda klimatforskare ett uppmärksammat brev till Nordiska ministerrådet, där de varnar för riskerna med en kollaps av Amoc.
”En sådan förändring av cirkulationen i havet skulle få förödande och oåterkalleliga effekter, särskilt för de nordiska länderna men också för andra delar av världen”, skriver forskarna.
Men andra forskare menar att larmen, framför allt i medierapporteringen, är överdrivna.
– Detta är ett otroligt svårt ämne. Systemet är tredimensionellt och varierar väldigt mycket, du måste ha en lång tidsserie för att kunna säga något om en trend, säger Léon Chafik, oceanograf vid Stockholms universitet.
I dagsläget finns två forskningsprojekt som mäter Amoc, det ena sedan 2014 och det andra sedan 2004. Den senare visar att Amoc är på en lägre nivå nu än före 2012 – men även det är för kort för att kunna säga något om en trend. Därför är forskare hänvisade till klimatmodeller och indirekta mätdata för att bedöma hur strömmarna har påverkats av den globala uppvärmningen.
Den kalla fläcken är en sådan. Klimatmodeller visar att en inbromsning av Amoc först ger en nedkylning söder om Grönland, genom att värmetransporten dit minskar. Forskare har försökt ta fram fler indikatorer, som salthalt eller temperaturmönster på havsytan. Flera av dem verkar tyda på en inbromsning av Amoc.
Det gäller även för en studie från 2022 i Geophysical Research Letters, där Léon Chafik och kollegor har undersökt Irmingerhavet öster om södra Grönland. Resultaten kunde tyda på en inbromsning av Amoc på 13 procent sedan mitten av 1900-talet, men är inte statistiskt säkerställda.
Andra studier pekar åt andra hållet. I en studie i Nature Communications förra året undersökte forskare överföring av värme från havet till luften – och hittade inga tecken på en inbromsning.
Ett grundproblem med användningen indirekta data är dock att de trender som syns kan ha andra orsaker än förändringar i Amoc. Det skriver Léon Chafik och oceanografen Susan Lozier, professor och dekan vid Georgia Institute of Technology i Atlanta i USA, i en nyligen publicerad studie i Geophysical Research Letters.
– Beroende på var du mäter får du olika svar, det är det som gör det så svårt. Vi är eniga om att Amoc försvagas i ett varmare klimat, men frågan är hur snabbt och i vilken omfattning, säger Léon Chafik.
När tror du att en kollaps kan ske?
– Det är ju the million dollar question, eller hur? Men man behöver ha en balanserad bild i medierna. Man kan inte säga att en kollaps håller på att ske redan nu, det visar inte data.
Thomas Rahmstorf menar däremot att osäkerheten i forskningen borde leda till ökad försiktighet.
– En kollaps av Amoc skulle vara en massiv, planetär katastrof, det måste undvikas. Därför behöver beslutsfattare känna till den risken, även om vi inte vet exakt hur stor den är.
Läs mer:
Forskare varnar Sverige för Golfströmmens kollaps
Rekordvärme i januari trots avkylande fenomen
Klimatforskare: ”En kollaps av Golfströmmen ligger väldigt långt fram i tiden”
