Andelen barn och ungdomar med fetma, eller obesitas som det numera kallas i vården, kommer att öka dramatiskt de kommande decennierna. En tredjedel av alla barn och unga vuxna (åldrarna 5-24 år) i världen beräknas vara överviktiga eller ha obesitas år 2050. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften The Lancet.
– Vi står inför ett monumentalt misslyckande när det gäller att hantera en situation som vi har känt till i 30 år, säger professor Susan Sawyer, professor i ungdomshälsa vid University of Melbourne, forskare vid Murdoch Children’s Research Institute och en av författarna till studien.
Den globala andelen barn och ungdomar i åldern 5–24 år med obesitas har trefaldigats mellan 1990 och 2021 och ökat till 174 miljoner. År 2021 var 493 miljoner barn och ungdomar i världen antingen överviktiga eller hade obesitas.
Enligt forskarna visar det att nuvarande strategier för att minska ökningen av obesitas har misslyckats för en hel generation unga människor.
– Många länder har inte tagit obesitas på allvar. Vi går en dyster framtid till mötes om inte kraftfulla åtgärder vidtas, säger Susan Sawyer.
Att obestitas vandrar lägre ner i åldrarna kommer att få allvarliga hälsokonsekvenser, varnar forskarna.
– Det innebär att en större andel av befolkningen lever med obesitas under en längre tid, vilket ökar risken för högt blodtryck, diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar, fettlever och cancer, säger Susan Sawyer.
Forskarna har använt data från 204 länder och territorier från 1990 till 2021, hämtade från Global Burden of Disease Study 2021. De har sedan använt modellering för att göra prognoser fram till 2050.
En liknande studie, publicerad samtidigt i The Lancet, visar att övervikt och obesitas ökar även bland vuxna. År 2021 var 2,1 miljarder vuxna över 25 år i världen överviktiga eller hade obesitas – något som enligt forskarna förstärker bilden av en växande global hälsokris.
Ylva Trolle Lagerros, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet och överläkare vid Centrum för obesitas, bedömer att forskarnas prognos är trovärdig.
– Det är skrämmande siffror och dessvärre måste jag säga att jag tror på dem. Vi ser den här utvecklingen i alla världsdelar och detta är den största sammanställning som hittills har gjorts, säger hon.
Vad tror du att det finns för orsaker?
– I hela världen har det skett en stor förändring under de senaste årtiondena. Våra transportvanor, medievanor och kostvanor har ändrats. Gamla matvanor som krävde mer tid trängs undan av en snabbare typ av mat, ofta ultraprocessade livsmedel med mer socker och fett. Samtidigt har den fysiska aktiviteten minskat.
Ylva Trolle Lagerros pekar på att ökningen av övervikt hos flickor i förlängningen innebär att fler kvinnor kommer att ha en hög vikt när de blir gravida. Det ser hon som särskilt oroande.
– Det kan leda till komplikationer under graviditet och förlossning och påverka nästa generation negativt, både miljömässigt och sannolikt även epigenetiskt, det vill säga hur generna uttrycker sig.
Ett skenbart paradoxalt fenomen är att andelen överviktiga inte ökar i samma takt som andelen med obesitas.
– Men det beror inte på en faktisk minskning av övervikt, utan på att fler och fler förflyttas från kategorin övervikt till kategorin obesitas, säger Susan Sawyer.
Enligt Susan Sawyer finns en påtaglig skillnad i hur myndigheter reagerar på hot från infektioner jämfört med hotet från ökande obesitas. Enkla och snabba lösningar för infektionssjukdomar får mer finansiering än bekämpningen av obesitas, som kan kräva mer komplexa och mångfacetterade åtgärder, menar hon.
– Särskilt pandemin har riktat uppmärksamheten mot infektionssjukdomar. Men man får inte glömma att de som var överviktiga och hade underliggande sjukdomar var de som drabbades hårdast av covid-19. Detta understryker att man inte kan se dessa problem som isolerade från varandra, säger hon.
Forskarna menar att det är dags att sluta skylla den ökande övervikten på individer och istället fokusera på systemförändringar. Susan Sawyer efterlyser bland annat reglering av marknadsföring av mat till barn och produktplacering i butiker, skatt på sockerhaltiga drycker och storleksbegränsning på läskmuggar på restauranger. Hon vill också se en översyn av stadsplaneringen för att uppmuntra mer aktiva livsstilar.
– Med tanke på denna enorma globala förändring i barns och ungdomars vikt kan vi inte längre fortsätta att tillskriva utvecklingen människors individuella val, säger Susan Sawyer.
Läs mer:
Farlig fetma och svaga muskler redan hos 8-åringar
Försvarsmaktens oro: Svenskarna blir för feta
Forskning: Lagom tjocka lever längst
