Det är dags för Vladimir Putin att sätta sig vid förhandlingsbordet, han har inte korten för att själv bestämma villkoren, sa Donald Trump plötsligt på söndagskvällen. Så sent som på fredagen hade han förklarat att den ryske ledaren har ”alla korten” och uttryckt förståelse för terrorbombningarna av Ukraina.
Och Kiev saknar helt kort, slog han fast under överfallet på Volodymyr Zelenskyj i Vita huset.
Oavsett vad den amerikanske presidenten för tillfället anser om läget i ”spelet” har han gjort sitt bästa för att hjälpa Putin vinna det.
Vapenleveranserna till Kiev har pausats, liksom delningen av underrättelser.
Trump har dessutom gjort Kremls krav till sina egna: Ukraina måste acceptera landavträdelser. Och Volodymyr Zelenskyj borde helst avgå.
Mördaren i Moskva har den fria världens ledare däremot inga problem att spela kort med.
Och han stärker Putins hand på ett sätt som sträcker sig bortom Ukrainas slagfält.
Omedelbart efter att Mark Carney valts att efterträda Justin Trudeau som ledare för Kanadas liberala parti på söndagen slog han fast att landet är ”världens framgångsrikaste och våra grannar ska inte få ta det ifrån oss”.
Den avgående premiärministern Trudeau, som av Trump benämns ”guvernör”, konstaterar att presidenten verkligen vill annektera sin granne.
Det var inte taget ur luften.
Förra veckan reste USA:s minister för inrikes säkerhet, Kristi Noem, till kanadensiska gränsen, klev över den och ropade ”51:a delstaten”. Den avgående premiärministern Trudeau, som av Trump benämns ”guvernör”, konstaterar att presidenten verkligen vill annektera sin granne.
Och det är inte bara Kanada han vill ha.
När Grönland går till val på tisdagen kastar Trumps hot långa skuggor. I sitt tal till kongressen förra veckan upprepade han att USA ska få ön från Danmark ”på ett sätt eller annat”.
Han slog också åter fast att USA ska ha tillbaka Panamakanalen, och att det köp av ett antal hamnar som ett amerikanskt konsortium meddelat samma dag var första steget.
Ett USA som står upp för en ordning där stora stater inte får göra vad de vill mot de små? Glöm det – i stället ett USA som väljer och vrakar bland landstyckena i sin egen del av världen. Och som låter Vladimir Putin göra detsamma i sin.
Ett skifte i fokus från Atlanten till Stilla havet för att möta Kina? Knappast.
Både tullar och vänner som Taiwan och Japan är värdefulla brickor när det är dags att göra affärer med XI Jinping.
En värld uppdelad i intressesfärer där stormakternas ledare spelar med oss andra i potten?
Det är precis den regelbok Putin helst av allt vill ha.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Låt inte Trump få oss att glömma – detta är Putins Ryssland
DN:s ledarredaktion: Var det här veckan då Europa till slut reste på sig?
