I sin senaste miljöprestationsgranskning av Sverige varnar Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att landet riskerar att missa flera av sina nationella klimat- och miljömål till 2030.
OECD konstaterar att även om Sverige historiskt sett har varit en ledare inom klimatområdet, så har nuvarande regerings klimatpolitik skapat en osäkerhet kring Sveriges möjligheter att nå målet om nettonollutsläpp till år 2045.
En av de mest kritiserade åtgärderna är sänkningen av bränsleskatten. När regeringen går till val 2026 kommer den att ha sänkt bilisternas bränsleskatter med 17 miljarder kronor.
Skattesänkningarna på bensin och diesel försvagar drivkraften att minska utsläppen från transportsektorn, vilket OECD ser som ett steg i fel riktning.
Dessutom pekar OECD på att Sverige fortsätter att ge skattelättnader som gynnar fossila bränslen, exempelvis reducerad energiskatt för diesel inom transport, jordbruk, fiske och skogsbruk, samt undantag för inrikes sjöfart och flyg.
Utöver kritiken mot bränsleskatterna lyfter OECD fram allvarliga brister i Sveriges skogsbruk. Enligt OECD är Sveriges skogsbruk inte hållbart i enlighet med landets egna miljömål:
”Långvarigt intensivt skogsbruk och standardiserat kalhyggesbruk har haft negativa effekter på skogsmiljöerna. Sverige är inte på rätt väg att nå sitt mål för hållbara skogar till 2030”.
OECD noterar att skogsavverkningarna har ökat kraftigt medan skyddade skogsområden växer långsamt. Detta hotar inte bara den biologiska mångfalden, utan minskar också skogens förmåga att binda koldioxid från luften.
I dag har Sverige skyddat 15 procent av sina land- och havsområden. OECD konstaterar att Sverige inte är på rätt väg för att nå målet om 30 procents skydd av både land och hav till år 2030, vilket är en del av ambitionerna i både det globala avtalet för biologisk mångfald (Kunming-Montreal-ramverket) och EU:s strategi för biologisk mångfald.
Det noteras även att Sverige i juni 2024 var ett av sex EU-länder som röstade emot naturrestaureringslagen. Trots detta förväntar sig OECD att Sverige ska arbeta för att implementera målen i ramverket och lagen i sin nationella politik.
Granskningen är den fjärde i ordningen av Sveriges miljöprestationer – tidigare granskningar gjordes 1996, 2004 och 2014.
Sammanlagt identifierar OECD 28 rekommendationer för att hjälpa Sverige att förbättra sin klimat- och miljöpolitik.
Läs mer:
Här avgörs Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser
Regeringen missar alla klimatmål – enligt Naturvårdsverkets analys
Klimatkalkylen som regeringen inte visade
