Det blir allt dyrare att handla mat, visar SCB:s senaste inflationssiffror. Ökningen i februari var 3,9 procent i årstakt – den högsta på över ett år. Bidragande orsak är kraftiga prisökningar på exempelvis mejerivaror, oljor och kaffe det senaste året.
Även om stigande råvarupriser anges som den främsta förklaringen är det livsmedelshandlarna som får klä skott för mycket av kritiken. Oppositionsledarna Magdalena Andersson (S) och Nooshi Dadgostar (V) riktar båda udden mot matjättarna och den bristande konkurrens på området som Konkurrensverket tidigare pekat på.
Regeringen har nu kallat företrädare för stora aktörer i matindustrin för att diskutera de stigande priserna. På nätet bubblar missnöjet över de stora livsmedelskedjorna som gör miljardvinster samtidigt som konsumenter har svårt att få pengarna att räcka.
Under nästa vecka väntas svenskar delta i en bojkott av de stora livsmedelskedjorna Ica, Axfood och Coop. Det hela började med en Tiktok-video av initiativtagaren Annika Morina som fick stor spridning, och sedan dess har bollen varit i rullning, berättar hon.
– Det har varit mycket uppståndelse och engagemang.
Hon bestämde sig för att dra igång bojkotten när hon märkte att priset på tomatpuré hade ökat med 50 procent i butiken hon handlade i. Det är bara en i mängden av varor som blivit betydligt dyrare de senaste åren.
– Jag hoppas att det här skapar en debatt och att matpriserna sänks. Att matkedjorna inser att folk har fått nog. Vi går på knäna och att äta mat är en rättighet – ingen lyx, säger Annika Morina.
Men kritiken är missriktad och orättvis, anser Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.
– Den här prisutvecklingen är inget svenskt fenomen. Du ser samma mönster i hela Europa, säger hon.
I höstas kom SCB med en analys som visade att lönsamheten i livsmedelsbranschen blivit sämre de senaste åren, trots att matpriserna ökat kraftigt. Under första halvåret 2024 låg rörelsemarginalen för dagligvaruhandeln på 2,5 procent, vilket är lägre än innan pandemin.
– Det är bevis för att man inte kunnat ta ut priser som täcker kostnadsökningarna, utan man har varit tvungen att sänka sina marginaler för att slåss om den fattigare konsumenten, säger Karin Brynell.
Men både Ica och Axfood – som äger lågpriskedjan Willys – går betydligt bättre än genomsnittet, enligt DN:s granskning.
Kedjor och enskilda handlare tjänat väldigt stora pengar de senaste åren. Vad säger du om kritiken att de borde kunna göra mer?
– Jag tror att kritiken bottnar i att man så gärna vill hitta en lösning, för det här är oroande för konsumenter och politiker. Men lösningen finns inte i den svenska livsmedelskedjan. Det går inte för ett företag att inte tjäna några pengar alls, säger Karin Brynell.
Men förstår du att det sticker i ögonen på folk att handlare gör miljardvinster?
– Jag har all förståelse för att konsumenter känner oro och frustration som man vill rikta någonstans. Men i så fall har vi varit dåliga på att förklara att det inte är vinsterna i butik som gör att priserna går upp.
Annika Morina kommer i första hand äta upp det som finns i skafferiet under nästa vecka. För de som inte har tillräckliga lager hemma uppmanar hon till inhandling på fristående butiker.
– Det handlar inte om att man inte får gå och handla. Det är matjättarna man inte ska handla hos, säger hon.
Vad tänker du om att kedjorna också har löner, hyror och elräkningar att betala?
– Det förstår vi, men de tar också ut miljardvinster samtidigt som folk knappt har råd att äta. Jag köper inte det resonemanget.
Läs mer:
Regeringen kallar till sig matjättar om matpriserna
Grafik: Så stor vinst gör din lokala Icahandlare
Matpriserna rusar – smör och kaffe i topp
