När DN kommer till Karolinska har larmet gått. En patient måste hämtas akut med helikopter i Västsverige. Ett specialiserat intensivvårdsteam med kirurg, ecmo-läkare och sjuksköterska gör sig redo.
Flera unga influensapatienter har drabbats av så svåra komplikationer då bakterier letat sig in i blodet att de behöver ecmo-vård, en avancerad hjärt-lungmaskin som syresätter blodet utanför kroppen. Ecmo blir aktuellt då vanlig intensivvård inte räcker.
– Vi har sett fler sådana här fall än vanligt. När lungblåsornas väggar är skadade av viruset så hittar bakterierna som en motorväg in i blodet. Framför allt ser vi att det är fler yngre som drabbas i år, säger Lars Falk.
Bakterierna sprider sig i blodet och orsakar en septisk chock. Patienten kan drabbas av hjärtstopp och då är det bråttom. Det rör sig om ett 20-tal patienter som vårdats sedan influensasäsongen drog igång i december. Många är födda på 80-talet. Medianåldern är 38 år jämfört med 46 år förra influensasäsongen. Var fjärde patient är i tonåren, jämfört med fem procent 2024. Alla har inte klarat sig.
– Vi ser ju de värsta fallen i hela Sverige, eftersom de som inte klarar sig med vanlig intensivvård kommer till Ecmo-centrum. Så här brukar det inte se ut. Patienterna brukar vara äldre. Anhöriga, pojkvänner och flickvänner har blivit chockade över hur dåliga deras annars friska närstående blivit, säger Lars Falk.
Enligt Folkhälsomyndigheten är flera virus i omlopp och när influensa A, även kallad H1N1 eller svininfluensan, dominerar som i år blir generellt något fler yngre vuxna svårt sjuka jämfört med annars.
– Vi ser att de inlagda inom intensivvården fortsätter att öka, och det är naturligt så länge smittan ökar, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
De omkring 20 patienter som vårdats med ecmo sedan december är redan fler än de totalt 16 som behövde ecmo-vård under förra influensasäsongen. Folkhälsomyndigheten tillägger att de inte sett samma åldersmönster i den vanliga intensivvården.
Pandemin förändrade vården på flera sätt. När tillgången på flygresurser krympte under pandemin upphandlade Karolinska en egen intensivvårdshelikopter. Den förenklar logistiken då helikoptern lyfter direkt från taket.
– Med helikoptern är vi på plats snabbare. Den har räddat liv många gånger, säger Lars Falk.
Ecmo-behandlingen inleds med en mindre operation innan färden till Karolinska. Där sätts behandling in för att få bort inflammationen, och den infekterade blodplasman byts ut. Efter pandemin har det blivit en standardbehandling som ska startas så snart som möjligt hos patienter med septisk chock, för att öka chansen att överleva.
Inne på avdelningen finns fyra vårdplatser, som nu expanderat till sex. Under pandemin vårdades som mest 14 covidpatienter samtidigt. Inne i patientsalen vårdas nu en handfull influensapatienter, samtidigt som stora ytor är tomma.
– Men utan ombyggnationen hade vi inte klarat att ta hand om alla influensapatienter med samma antal sjuksköterskor, säger Lars Falk.
Covidvården krävde omvälvande förändringar, snabbt. Skyddsutrustning saknades. Men plötsligt gick saker att rucka på, som att Nya Karolinskas intensivvård i enkelrum hastigt byggdes om för att kunna vårda patienterna i storsal. Väggarna är flexibla nu, för att snabbt kunna expandera.
På golvet i den stora patientsalen finns röda linjer fortfarande kvar, gränsdragningar för att markera hur personalen kunde röra sig utan skyddsutrustning. I förrådet ligger ansiktsmaskerna i plastlådor, inköpta från byggmarknader i hela Mälardalen.
– Den här är från Jula, den här från Biltema. Jag hade bevakning på nätet, och tog bilen så snart de hade fått leveranser, säger Lars Falk.
Det har nu gått fem år sedan pandemin startade. Sjuksköterskan Ann Tjärn och undersköterskan Daniela Bryan har starka minnen från när allt drog igång.
– Jag minns att vi följde nyheterna och hörde om de första fallen i Europa. Vi frågade oss om vi skulle få några sådana patienter. ”Kanske ett par”, trodde vi, säger Ann Tjärn.
Någon vecka senare vällde patienterna in. På jobbet var plötsligt allt annorlunda.
– Vi informerades om hur vi skulle klä oss och ha för arbetssätt. Det var som att gå in i en annan värld, säger Ann Tjärn.
12,5-timmarspass instängda i full skyddsmundering. Vissa saker har särskilt etsat sig fast.
– Patienternas lufthunger. Vi gav dem så mycket syrgas som det bara gick. Ändå kippade de efter andan, säger Ann Tjärn.
Liksom minnet av de många döda, som anhöriga inte fick ta farväl av.
Särskild musik introducerades i patientsalen, minns Daniela Bryan.
– Det var slingor med harpmusik. När den går igång kommer allt tillbaka.
Det var på läkarnas eget initiativ som antalet intensivvårdsplatser i mars 2020 flerfaldigades inom loppet av några veckor.
Avgörande var en uppmaning i ett mejl från intensivvårdsläkare i Milano den 4 mars till sina kollegor: ”Förbered er! Utöka intensivvårdskapaciteten!” Folkhälsomyndigheten bedömde vid samma tidpunkt att risken för samhällsspridning var liten.
”Om smittan hållits ner i samhället tidigt under pandemin, så hade intensivvården inte behövt ta hela smällen”
– Vi inom intensivvården är vana vid att agera för att rädda liv, och vi tog tag i det. Men jag vidhåller fortfarande att om smittan hållits ner i samhället tidigt under pandemin, så hade intensivvården inte behövt ta smällen med en jättevåg av smittade, utan de hade fördelats jämnare över tid, säger Lars Falk.
”Imponerande bedrift”, sammanfattade Coronakommissionen sjukvårdens insatser, då svensk sjukvård lyckades ställa om till covidvård. De som betalade priset var personalen.
Regeringen har tagit fasta på Coronakommissionens slutsatser, och en statlig utredning väntas presentera en nationell pandemistrategi under våren som ska rädda fler liv.
– En uppenbar lärdom är att Sverige hade kunnat agera mer kraftfullt i början, har socialminister Jakob Forssmed (KD) sagt.
På Karolinska har pandemiplanen för ecmo-vården reviderats för att möta nästa kris. Verksamhetschefen Lars Falk säger att pandemin utöver jätteansträngningen blev en språngbräda till förändring.
Storsalen gjorde vården säkrare. Helikoptern har gjort den högspecialiserade vården mer tillgänglig för en större del av befolkningen, vilket kommit väl till pass nu under influensasäsongen.
– Det är rätt fantastiskt hur vi jobbar i dag. Vi är samma enhet, men ändå något helt annat, säger han.
Läs mer:
Influensaexpert: Tre smittor sprids samtidigt
Extremt tryck på Sahlgrenska – 29 patienter utan vårdplats
