Vid en akut kris är det lätt att bara rikta blicken åt ett håll och tänka kortsiktigt. Problemet är att man då riskerar att få fler problem längre fram.
Så gör Europas länder just nu.
När USA vacklar fram och tillbaka om sitt stöd till Ukraina, och bryter den transatlantiska länken som länge har skyddat oss mot Ryssland, är det naturligt att fokus ligger på att rusta våra försvar och säkra pengar till Volodymyr Zelenskyj. Allt annat vore ett hot mot vår egen säkerhet och frihet.
Samtidigt är det inte ”bara” Europa och Ukraina som Donald Trump lämnar i sticket. Han har även stängt ner den amerikanska biståndsmyndigheten USAID, som årligen fördelar över 60 miljarder dollar till mer än 130 länder. 2024 stod USA för cirka 42 procent av världens totala humanitära bistånd, vilket gör myndigheten till världens enskilt största givare.
Beslutet kommer att få katastrofala konsekvenser.
En är att bistånds- och utvecklingsprogram avslutas, med massiva dödstal och humanitära katastrofer som följd. Enligt Sveriges biståndsmyndighet Sida kan minst 34 miljoner människor i världens 25 allvarligaste kriser komma att stå utan livsavgörande stöd om inte finansieringen återupptas.
Under de senaste åren är det inte bara Sverige som har aviserat att biståndsbudgeten ska krympa.
En annan – som är minst lika allvarlig – är att andra länder, med oklara eller dunkla avsikter, kliver in. Det är ingen slump att auktoritära regimer applåderar att USA avslutar allt fler internationella åtaganden. Risken är stor att framför allt Kina kan komma att fylla tomrummet som uppstår när USA sviker, eftersom landet länge har jobbat metodiskt för att öka sitt globala inflytande, särskilt i Afrika och Sydamerika.
Det ligger alltså inte bara i mottagarländernas intresse att Europa omgående ökar sitt bistånd markant. Det gynnar även oss, eftersom det främjar säkerheten i vår del av världen.
Trots det gör många europeiska länder tvärtom.
Under de senaste åren är det inte bara Sverige som har aviserat att biståndsbudgeten ska krympa. I vårt fall med flera miljarder kronor om året.
Även flera andra – som Storbritannien, Frankrike och Tyskland – planerar neddragningar. Och då var det ändå bara fyra EU-länder som 2023 nådde upp till FN-målet om att biståndet ska motsvara 0,7 procent av bni.
Den sortens dumsnålhet har ingen i Europa råd med just nu.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Låt inte Trump få oss att glömma – detta är Putins Ryssland
DN:s ledarredaktion: Fem saker Europa kan göra för att omedelbart förbättra säkerheten
