DN:s ledarredaktion skriver om utredningens förslag på olika bidragstak, som är en av tre delar i en omfattande bidragsreform som syftar till att fler ska gå från bidrag till arbete, kunna försörja sig själva och bli mer delaktiga i samhället.
DN:s ledarredaktion har rätt i att antalet mottagare av ekonomiskt bistånd har minskat de senaste åren, men problemet är inte antalet individer som får försörjningsstöd utan hur lång tid de får det. Över 85 000 personer får långvarigt ekonomiskt bistånd, det vill säga tio månader eller ännu längre.
Försörjningsstödet är en del av vårt skyddsnät för att fånga upp människor som tillfälligt fått ekonomiska och eller andra problem. Det var aldrig tänkt att vara ett långsiktigt sätt att försörja sig på. Att så många långvarigt mottar försörjningsstöd och lever på bidrag riskerar att cementera ett utanförskap som gör det ännu svårare att återvända eller ens komma in på arbetsmarknaden.
Regeringen tänker inte lämna de här människorna åt sitt öde. Vi tänker inte passivt se på medan utanförskapet går i arv till deras barn. Fler barn måste få se sina föräldrar gå till jobbet.
Sverige är ingen kravlös gemenskap och att ställa krav är att bry sig.
Regeringens bidragsreform bygger på tre delar som tillsammans utgör en viktig helhet. Utöver bidragstak, som syftar till att göra det mer lönsamt att arbeta än att gå på bidrag, ingår heltidsaktivering för att få försörjningsstöd och gradvis kvalificering till välfärden. De senare två delarna i reformen är lika centrala som bidragstaket för att vi ska lyckas bryta utanförskapet. Och de är alla avgörande för att fler barn ska få växa upp och se sina föräldrar gå till jobbet, förbättra integrationen och inge framtidstro.
Sverige är ingen kravlös gemenskap och att ställa krav är att bry sig.
Bidragstaket, alldeles oavsett hur vi kommer att utforma det, handlar om rättvisa och om att skapa drivkrafter för arbete. Det är inte rimligt att bidrag ger högre inkomster än vad ett vanligt arbete ger. Samtidigt omfattar förslagen undantag och skydd för särskilt utsatta grupper.
Vad DN:s alternativ till bidragsreformen är framgår inte av ledaren. För regeringen är det inte ett alternativ att inte göra någonting åt det stora utanförskapet.
För att bryta utanförskapet, förbättra integrationen och bygga Sverige starkare måste fler ta steget in på arbetsmarknaden. Regeringens bidragsreform är ett viktigt, riktigt och nödvändigt steg på vägen.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Vet du vad som händer med barnfamiljen som får 14 000 kronor mindre i månaden?
