På Facebookgruppen ”Bojkotta varor från USA” berättar många om hur de går tillväga med sin personliga bojkott. Man listar alternativ till kända varumärken från USA och ger tips om appar som kan skanna varor och se var de kommer ifrån.
Den senaste tiden har den svenska gruppen, och dess danska motsvarighet, vuxit kraftigt och har drygt 80 000 medlemmar var. Det tog fart särskilt mycket efter Trumps nesliga behandling av Zelenskyj vid besöket i Vita huset. Det finns liknande grupper i andra europeiska länder, men de har i bästa fall några tusen medlemmar.
Att grupperna är stora i Sverige och Danmark kan enligt varumärkesforskaren Eva Ossiansson, vid Göteborgs universitet, bero på att svenskarna är långt framme med sociala medier och engagerat sig starkt för Ukraina. I Danmark handlar det troligtvis om Grönlandsfrågan.
– Det som lyfts fram i grupperna är främst amerikanska matvaror som människor kan tänkas sig att låta bli, för att de är lätta att undvara säger hon.
Flera skriver i ”Bojkotta varor från USA” att de sålt sina USA-fonder och köpt Europa- och Sverigefonder i stället.
Enligt Nordnet har man den senaste tiden sett en tydlig flykt från USA-fonderna.
– Jag har absolut hört att man säljer av för att man inte vill äga USA-fonder, att det finns en sådan rörelse. Men vi frågar inte efter varför man säljer, och det finns flera ekonomiska skäl att göra det, så vi kan inte veta exakt vad som ligger bakom. Fonderna har gått väldigt bra under en lång tid och nu går de sämre, och kronan har stärkts, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
Eva Ossiansson menar dock att det verkar finns ett samband, och även med den kraftiga nedgången av försäljningen av resor till USA hos flera researrangörer.
En total bojkott av produkter från USA låter sig svårligen göras, med tanke på att så många produkter som används till vardags är amerikanska, inte minst mobiler, it-infrastruktur, sociala medier och medieinnehåll.
– Den så kallade transaktionskostnaden blir för stor, det är för svårt att leva utan och att hitta likvärdiga alternativ, säger Eva Ossiansson.
Men det är kanske inte heller det effektivaste som påverkansmedel. Det visas av exemplet med demonstrationerna och bojkotterna mot Tesla, menar Ossiansson. Att rikta in sig på enskilda varumärken som är starkt förknippade med USA, kan vara mer effektivt.
– Tesla är väldigt tydligt ett varumärke förknippat med Elon Musk och det har ett extremt symboliskt värde. Andra sådana är McDonald’s som är starkt förknippat med Trump, och Coca cola och Pepsi, säger hon.
Dessa påverkades redan i höstas av bojkotter, främst i Mellanöstern som en reaktion på Gazakriget.
– Där hittade man lokala alternativ och förändrade sina konsumtionsmönster, säger Eva Ossiansson.
Det som ger de nya bojkotterna sprängkraft är de sociala medierna, som underlättar organisering, spridning, och kan göra rörelser globala. Men för att det ska få någon reell effekt på de stora multinationella företagens ekonomi krävs att betydligt fler marknader än den svenska ändrar sin konsumtion – och att det når den politiska nivån.
– Det börjar det göra, även politiker pratar mycket om det här. Macron var ute och funderade över om man kanske skulle köpa europeiska eller franska vapen i stället för amerikanska.
Även i Kanada har det börjat organiseras bojkotter mot USA, främst i protest mot Trumps politik med tullar. Flera politiker har tagit ställning och uttalat sig om detta.
De flesta bojkotter får ingen större effekt, men det finns undantag. Man brukar lyfta fram den mot franska viner efter Frankrikes provsprängning av kärnvapen 1995 i Stilla havet. Det blev en global bojkott, och i Sverige nästan halverades försäljningen det följande året. Den underlättades av att det fanns många alternativ till de franska vinerna.
Bojkotter kan också slå tillbaka. När Donald Trump vann valet 2016 gick grupper ihop i en bojkott av butiker som sålde Melania Trumps kollektioner. Det ledde till en motreaktion, där anhängare till Trump bojkottade butiker som tagit bort hennes varor.
Att en sådan motreaktion skulle komma i Sverige är kanske inte så troligt, men Trump har redan försökt vända Teslabojkotten, genom att själv göra reklam för bilarna.
Hur det går med den aktuella bojkotten kommer att avgöras dag för dag, menar Ossiansson. På tisdag planeras ett telefonsamtal mellan Trump och Putin, och utgången där kan ge protesterna nytt bränsle.
