Kaffepriserna skenar – och kommer att fortsätta uppåt. Kakaopriserna likaså, med smärtsamt dyra chokladkakor som effekt. Priset på apelsinjuice har näst intill fördubblats på två år. Olivoljan närmar sig absurda prisnivåer.
Förklaringen: extremväder.
Det tydligaste sättet som vi i Sverige drabbas av klimatförändringarna är genom våra plånböcker. Ingenstans syns det tydligare än i matpriserna. Dessvärre är prischocken på morgonkaffet, juicen, påskchokladen och salladssåsen sannolikt bara början.
Matjättarnas årsrapporter ger en ledtråd om vartåt det barkar. Enligt lag är bolagen skyldiga att beskriva vilka affärskritiska risker de står inför. När det gäller klimatet, är budskapet tydligt.
”Extrema och utmanande väderförhållanden till följd av den globala uppvärmningen är en allt större utmaning för livsmedelsproduktionen. Det kan bli svårare att få tag i vissa varor vilket kan resultera i försäljningspåverkande prishöjningar”, skriver Axfood, som äger bland andra Willys, Hemköp och Citygross, i sin årsrapport för 2023.
Budskapet är ungefär detsamma från Ica.
Fritt översatt: klimatkrisen kommer att göra din matkasse mycket dyrare.
De stigande matpriserna är inte enbart en fråga för konsumenterna. Inflationstrycket de skapar bidrar till att Riksbanken kan höja räntan innan sommaren.
Det vi ser nu liknar det som Financial Times rapporterade om i somras: att centralbanker världen över oroas av att klimatkrisens stigande matpriser skapar ett inflationstryck som skadar ekonomin.
I den svenska debatten lyfts ofta ökad självförsörjningsgrad som en lösning på matproblemet. Men det är, av allt att döma, ett litet plåster på ett stort sår. Visserligen leder klimatförändringarna till att vi får längre växtsäsong och kan odla allt längre norrut – och förutsatt att jordbruket anpassar sig till det värre extremvädret kan det gynna vår matproduktion.
Men, som Livsmedelsföretagen påpekar i en nyligen publicerad rapport: Sverige är mycket beroende av insatsvaror, som fröer, fossila bränslen eller konstgödsel, för mat som produceras inom landet.
”I Sverige har vi i många årtionden kunnat ta mat och dryck för givet. Det har bara funnits där i butikerna utan att vi har behövt fundera särskilt mycket över hur den kom dit (eller varför den var så billig). Den tiden är förbi.”
Vi kommer också att fortsätta vara beroende av mat från andra länder – och det är den mest sårbara delen av vårt matsystem. Genom handeln med mat sprider sig klimatriskerna genom så kallade kaskadeffekter över hela världen. En rapport från Stockholm Environment Institute från förra året visar hur det sker – och vad som står på spel.
I värsta fall kan klimatkrisen leda till det som i forskningen kallas ”multiple breadbasket failure”, alltså att flera kornbodar – regioner som producerar väldigt mycket mat globalt, som Ryssland eller Kalifornien – samtidigt får missväxt. Då riskerar skenande matpriser orsaka social oro, upplopp och i värsta fall krig.
Det låter som en dystopi, men det har redan delvis inträffat i samband med den katastrofala torka som drabbade Ryssland 2010. Stora delar av veteproduktionen slogs ut av torkan och de efterföljande bränderna. Vladimir Putin svarade med att stoppa all export av spannmål. Vetepriserna globalt sköt i höjden, på en enda månad steg de med 50 procent.
Vissa menar att detta i sin tur bidrog starkt till Arabiska våren 2011, som i sin tur bidrog till Syrienkrigets utbrott och den efterföljande migrationskrisen.
Kopplingarna är förstås långt ifrån direkta, men en sak är tydlig: klimatkrisen är en matkris. Och genom maten drabbas allt från vår svenska ekonomi till den globala stabiliteten. Det bästa sättet att hantera de riskerna är sannolikt att försöka anpassa matproduktionen till det förändrade klimatet så gott det går – såväl i Sverige som globalt.
Läs mer:
Matpriserna rusar – smör och kaffe i topp
Klimatförändringarna eldar på svenska matpriser: ”Varje säsong är Svarte Petter”
Extremväder slår mot kaffet – ny prischock väntar
