Allt fler billiga elbilar kommer nu ut på marknaden. Billiga för att vara elbilar vill säga och små – knappast dugliga som fullfjädrade familjebilar, i alla fall inte med svenska krav. Citroën ë-C3 är Sveriges billigaste elbil med ett startpris på 299 990 kronor. I samma liga ska nya Fiat Grande Panda spela även om den ännu inte fått något svenskt pris.
Att bilarna slåss i samma prisklass är inte så konstigt, under dess skal finns samma motor, batteri och plattform – Stellantis Smart Car. Fler bilmodeller på samma teknik är att vänta, på tur står Opel Frontera.
Det har varit fullt ös på Fiats designavdelning. Överallt på och i Grande Panda finns detaljer som ska peka på varumärket och bilmodellen som den är en nytolkning av – Panda från 1980.
Bilens kantiga yttre ska föra tankarna till urmodellen, den klossiga ljussignaturen till fönsterrutorna på den gamla Fiatfabriken i stadsdelen Lingotto i Turin. De runda detaljerna inne i bilen ska få oss att tänka på testbanan uppe på fabrikens tak.
Tydligast utvändigt är de stansade bokstäverna bak och på sidorna som visar vad det rör sig om för märke och modell. Svårare är den svarta plattan på bilens bakstolpar som skiftar mellan olika logotyper beroende på vilket håll du betraktar den.
Det blir mycket prat om design här då Grande Panda handlar mycket om just det. Hur den är att köra finns inte mycket att skriva hem om kan man tro – vi har ju redan kört Citroëns bil med samma teknik. På vägen märks dock en skillnad. Fiats fjädring är inte lika komfortinriktad som Citroëns, även styrningen är styvare.
Grande Panda är något mer alert på kommandon utan att för den skull vara särskilt inspirerande att köra. Prestandan duger förvisso gott för en billig elbil främst avsedd för tätortskörning men det krävs ett ordentligt stamp på gaspedalen för att kasta sig ut på landsvägen där tempot är högt.
Skyltigenkänningen fungerar inget vidare och fillhållningsvarnaren är lika tveksam. Via två fysiska knappar kan man enkelt stänga av varningssignaler. Riktiga knappar med bra upplägg finns även för klimatanläggningen men ljudanläggningens volym sköts på den 10,25 tum stora pekskärmen som har få funktioner men ett tydligt upplägg.
Där Citroëns motsvarighet är avskalad invändigt, och det på ett imponerande sätt, känns det som Fiat har slängt in fler saker i sin bil, tack vare färg och design. Det är främst här behållningen finns bakom ratten. Även stolarna är roliga att titta på men sidostödet hade kunnat vara bättre, liksom dynan.
Men Fiat har även haft med praktiska egenheter och enkelhet i sitt framtagande. Två pedaler gäller även för mildhybriden, som också är aktuell för Sverige, som alltså får automatlåda. I fronten finns en inbyggd sladd på 4,5 meter för smidig laddning.
Grande Panda har ett för klassen stort bagageutrymme men också en hög lasttröskel. Baksätet funkar för mina 178 centimeter bakom mig själv i förarstolen. Takhöjden är god, knäna får plats men det är trångt för fötterna och benvinkeln följer inte sittdynan. Komfortmässigt märks ett ganska lågt vägbrus även på grövre asfalt för att vara en liten bil, även i baksätet.
Riktpriset på ”under 25 000 euro” gäller för basutförandet Red som har färre funktioner men samma batteri, motor och räckvidd på 32 mil som den provkörda La Prima-versionen.
Fiat hyser stora förhoppningar till Grande Panda och pratar om en världsbil. Modellen kan komma med såväl renodlad förbränningsmotor som med ett mindre batteri framöver vilket får den att sjunka än lägre i pris.
Läs mer
MG:s nya laddhybrid är bättre men dyrare
