En fälla.
Så beskriver historikern Yuval Noah Harari människans övergång från att vara jägare och samlare till att bli jordbrukare. I sin bok ”Sapiens” skriver Harari att det mesta blev sämre för våra förfäder när de bestämde sig för att bygga bo och börja odla. Bönderna var sjukare, åt mindre näringsrik mat och jobbade hårdare än vad jägarna samlarna hade gjort.
Kanske var det en fälla, men så här tolv tusen år efter det att mänskligheten först började plantera, vattna och skörda är jordbruket fortfarande en framtidsbransch.
Världsekonomiskt forum (WEF) räknar med att 92 miljoner arbetstillfällen kommer att försvinna i världen mellan 2025 och 2030. Samtidigt kommer 170 miljoner nya jobb att skapas.
Procentuellt sett kommer antalet arbetstillfällen inom it och tech att öka mest; dataanalytiker, AI-specialister och systemutvecklare går alla en ljus framtid till mötes på den globala arbetsmarknaden.
Men i absoluta tal kommer majoriteten av de nya jobben att återfinnas i betydligt äldre branscher – inte minst inom jordbruket. Där väntas 35 miljoner arbetstillfällen uppstå inom de närmaste fem åren, enligt WEF:s prognos.
Hur behovet av arbetskraft i det svenska jordbruket kommer att utvecklas beror på många faktorer, allt från klimatförändringar och konsumtionsmönster till politiska ambitioner för livsmedelsproduktionen. Det säger Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Regeringen har ett uttalat mål om att öka den inhemska livsmedelsproduktionen, men om det verkligen kommer att bli så återstår att se.
Enligt Helena Hansson kan sysselsättningen inom jordbruket öka om livsmedelsproduktionen blir större, vilket kan ske om fler svenska konsumenter börjar välja närproducerat. På längre sikt kan även klimatförändringar leda till en större livsmedelsproduktion på svenska gårdar.
– I vissa delar av världen kommer man kanske inte att kunna odla på samma sätt som man tidigare har gjort. Det kan öka trycket på det svenska och nordiska jordbruket att leverera mat till fler människor, vilket förstås skulle kunna leda till fler jobb i den här sektorn.
Men även med en oförändrad produktion, så är det svenska jordbruket i behov av ny arbetskraft. Framför allt yngre sådan. Medelåldern är nämligen hög bland lantbrukare i Sverige i dag – nästan 40 procent av dem är över 65 år.
– Det är jätteviktigt, hela Europa står inför utmaningen att få yngre människor att gå in och ta över de jobb som redan finns inom jordbruket, säger Helena Hansson.
– Men för att den yngre generationen ska kunna och vilja göra det, behöver de få förutsättningar att investera i en gård. Och det behöver bli mer attraktivt att jobba som jordbrukare. På många sätt är det fortfarande ett ensamt och slitsamt yrke, men här kan ny teknik spela en viktig roll.
