En pågående generationsväxling i kombination med ökande krav på en tryggad livsmedelsförsörjning i en allt mer turbulent omvärld. Bristen på arbetskraft inom det svenska lantbruket blir alltmer akut, men att locka den yngre generationen till branschen är svårt.
Det menar Jon Petter Gustafsson, vice dekan och utbildningsansvarig för NJ-programmet (Naturresurser och jordbruk) vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Det här är frågor vi brottas med vad gäller våra utbildningar inom området. Bland annat har vi över tid sett ett sjunkande söktryck till agronom- och lantmästarprogrammet, där det de senaste tio åren inte alls har sett bra ut, säger han.
Särskilt bekymrande är bristen på sökande till agronomprogrammen – trots att efterfrågan på specialister som kan utveckla och förbättra jordbruksmetoder är stor på arbetsmarknaden, enligt Jon Petter Gustafsson.
– Bland annat är studenter vid livsmedelsagronomprogrammet, som är inriktat mot livsmedelssektorn, extremt efterfrågade. Men det är också det agronomprogram med lägst söktryck, säger han.
Jon Petter Gustafsson menar att det finns flera orsaker till att allt färre söker till utbildningarna.
– Rent generellt råder ett lågt intresse för lantbruk, vilket är en utmaning då man ska rekrytera studenter. SLU är även ett litet universitet, vilket gör det svårt för oss att nå ut. Så ansökningssiffrorna har inte varit en särskilt kul läsning de senaste åren, säger han.
Anna Ross är projektledare för Jobba Grönt, ett projekt som drivs av Gröna arbetsgivare och LRF för att locka unga och karriärbytare till de gröna näringarna. Hon menar att det bland yngre trots allt finns ett intresse för att jobba inom sektorn – vilket framgår i en undersökning som Jobba Grönt genomfört tillsammans med Ungdomsbarometern.
– Här visar resultaten att en av tio mellan 15 och 24 år kan tänka sig att jobba inom det gröna näringslivet, antingen med djur, natur, jordbruk eller skog. Så intresset finns, men man måste få dessa unga att fullfölja tanken, säger hon.
Yngres kunskap om lantbruksbranschen är också låg, menar Anna Ross. Det visar undersökningar som Gröna Jobb har genomfört bland gymnasieungdomar.
– De har en gammaldags syn på vad jobben i branschen innebär och känner inte till arbetsuppgifterna. Många tror också att man föds till bonde, på samma sätt som till kung. Men så är det ju inte i dag, säger hon.
Anna Ross ägnar en stor del av sitt arbete åt att sprida kunskap om lantbrukslivet bland unga, dels på skolor och via studievägledare – men framför allt på sociala medier som Tiktok. Och gensvaret är stort.
– På Tiktok lägger jag upp korta och underhållande klipp jag bland annat filmat på olika naturbruksgymnasier. Och bara under det senaste året har vi haft över tio miljoner visningar på klippen, vilket är jättekul, säger hon.
Att det svenska lantbruket behöver unga förmågor framgår också tydligt av statistiken. Enligt Jordbruksverket var förra året närmare 40 procent av de jordbrukare som drev enskild firma 65 år eller äldre, och endast en fjärdedel var under 50 år.
Jon Petter Gustafsson menar att den bristande kompetenstillväxten inom lantbruket är allvarlig – inte minst vad gäller den svenska beredskapen.
– Vår självförsörjningsgrad i Sverige när det gäller livsmedel är relativt låg. Samtidigt har vi förutsättningarna för att klara av en större andel, och inte behöva importera så mycket som vi gör nu. Därför behöver vi duktiga personer som jobbar med de här frågorna, säger han.
För att kunna locka de yngre till branschen måste också statusen på de gröna jobben höjas, enligt Anna Ross.
– Kompetensförsörjningen är akut, och om folk visste hur skört vårt matsystem är skulle de bli rädda. Det här är en långsamt växande kris, säger hon.
