Close Menu
Sol ReporterSol Reporter
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Trendigt

Möter nära vännen: ”Klickat lite extra bra med honom”

maj 22, 2025

Oscar Jonsson: Det sista året har det skett ett banbrytande skifte i Ukraina

maj 22, 2025

Ciderskolan: Cider kan vara flera olika saker

maj 22, 2025

Så ser de socioekonomiska skillnaderna ut där du bor

maj 22, 2025

Israelisk ambassadpersonal ihjälskjutna i Washington

maj 22, 2025
Facebook X (Twitter) Instagram
Login
Facebook X (Twitter) Instagram
Sol ReporterSol Reporter
Webberättelser
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Nyhetsbrev
Sol ReporterSol Reporter
Hemsida » DN Debatt. ”Gynna familjer och glesbygd med nya utsläppshandeln”
Klimatet

DN Debatt. ”Gynna familjer och glesbygd med nya utsläppshandeln”

NyhetsrumBy Nyhetsrumapril 9, 2025
Facebook Twitter WhatsApp Telegram Email Tumblr Reddit LinkedIn

Den 1 januari 2027, om 21 månader, öppnar ETS2, EU:s nya utsläppshandelssystem. I kombination med det befintliga utsläppshandelssystemet (ETS1) införs därmed ett lagstadgat, i stort sett heltäckande, tak för hur stora de samlade framtida utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen inom unionen kan bli.

Beslutet om ETS2 togs under Sveriges ordförandeskap våren 2023 och är avgörande för att EU ska leva upp till sina åtaganden under det globala Parisavtalet. Samtidigt avvecklas unionens beroende av importerade fossilbränslen från bland annat Ryssland, vilket kommer att stärka säkerheten både för medlemsstaterna och för Ukraina.

ETS2 kommer att omfatta i princip all fossilbränsleanvändning inom EU som inte redan berörs av ETS1 (som domineras av stora energi- och industrianläggningar). I Sverige handlar det nästan enbart om drivmedel, på kontinenten även om kol, villaolja och fossilgas som där alltjämt svarar för en stor del av den individuella uppvärmningen.

Systemet innebär att alla företag som säljer fossila bränslen i efterhand, till ansvariga myndigheter, måste överlämna en utsläppsrätt för varje ton koldioxid förbränningen av deras fossila produkter beräknas orsaka – annars väntar dryga böter.

För fossil bensin och diesel handlar det om 2,36 respektive 2,54 utsläppsrätter per kubikmeter. Utsläppsrätterna kommer att föras ut på marknaden via offentliga auktioner. Kostnaden väntas företagen täcka via högre drivmedelspriser.


Med ETS2 kommer priserna på fossila bränslen att stiga över hela EU, i princip lika mycket överallt

2027–2030 kommer totalt knappt 3,9 miljarder ETS2-utsläppsrätter att auktioneras ut. Utsläppen från de berörda verksamheterna under dessa fyra år kan därmed inte överstiga 3,9 miljarder ton, en halvering jämfört med 2020–2023.

Med ETS2 kommer priserna på fossila bränslen att stiga över hela EU, i princip lika mycket överallt. Priseffekten beror på utfallet vid auktionerna. Inledningsvis väntas ett pris på kring 50 euro per utsläppsrätt, vilket motsvarar en prisökning på den fossila delen av den bensin och diesel som säljs på kring 1,70 kronor litern (inkl. moms). För 2029–2030 finns prognoser om 150 eller 200 euro per utsläppsrätt, vilket motsvarar prishöjningar på 5–7 kronor litern. (”Vid pump” blir höjningarna mindre, beroende på inblandningen av förnybart.)

Alla intäkter från auktioneringen går direkt eller indirekt till medlemsstaterna. Med ett snittpris 2027–2030 på 50 euro per utsläppsrätt, kommer den svenska statskassan dessa år att tillföras totalt 25–30 miljarder kronor, vid snittpriset 100 euro dubbelt så mycket. Till det kommer ytterligare 5,5 miljarder kronor från EU:s sociala klimatfond (finansierad av ETS2).

Hur stora intäkterna blir, beror i princip uteslutande på auktionspriserna – hur mycket fossilbränslen som säljs i Sverige påverkar inte den svenska statens intäkter.

Effekterna på hushållens och företagens ekonomi av dyrare drivmedel ska inte överdrivas, men det finns grupper som kan komma i kläm. Regeringen och riksdagen har dock stora möjligheter att påverka i vilken mån ETS2 kommer att ge problem.

Det handlar dels om att hjälpa familjer och företag ur beroendet av fossila bränslen, i första hand genom att underlätta övergången till elfordon. Minst lika viktigt är dock att stärka ekonomin för sårbara grupper så att de kan hantera de högre drivmedelspriserna i avvaktan på att de kan skaffa sig elbil.


Ju snabbare försäljningen av fossila bränslen pressas ned, desto lägre blir priserna på utsläppsrätter

Ju snabbare politiken agerar, desto mindre kommer problemen att bli. Ju snabbare försäljningen av fossila bränslen pressas ned, desto lägre blir priserna på utsläppsrätter, och desto mindre de potentiella påfrestningarna. Mycket handlar om hur tiden fram till 2027 förvaltas.

Mest akut är förmodligen att så snabbt som möjligt strypa tillflödet (det vill säga försäljningen) av nya bensin- och dieselbilar. Det kan åstadkommas genom att justera det så kallade koldioxidbeloppet i fordonsbeskattningen för nya bilar. Huvudsyftet är att styra nybilshandeln mot batterifordon för att så snabbt som möjligt öka utbudet av billiga, begagnade elbilar, vilket är avgörande för att även grupper med låga inkomster ska komma ur fossilberoendet. Med subventioner till billiga, nya elbilar kan effekten förstärkas.

Stödet för installation av laddpunkter vid bostäder och arbetsplatser utanför våra tätorter bör ytterligare förstärkas. När försäljningsställena för bensin och diesel efterhand försvinner, blir tillgången på laddpunkter central för att vardagen på glesbygden ska fungera, det gäller antagligen även hushåll utan bil.

Lika viktigt är att det senast 2027 finns generösa stödsystem på plats för dem som fortsatt är beroende av fossilbilen. De miljarder staten kommer att få in från ETS2 räcker långt för att säkra att sårbara grupper får tillräckligt med extra pengar i plånboken för att hantera utsläppshandelns effekter på hushållsekonomin.

Stöden måste dock finnas på plats i januari 2027, vilket betyder att de behöver utredas och beslutas i god tid före valet 2026. Olika typer av generella stöd, utan individuell behovsprövning, lär räcka långt. Några tänkbara exempel:

● Höjda barnbidrag. Barnbidrag har god fördelningspolitisk träffsäkerhet, inte minst gynnas en ekonomiskt sårbar grupp – ensamstående med barn. Administrationskostnaden är extremt låg, risken för fusk nästan obefintlig.

● Höjda generella statsbidrag till glesbygdsdominerade kommuner och regioner. Bidragen kan användas antingen för att förbättra de egna verksamheterna eller till att sänka skatter och avgifter för invånarna.

Rätt förvaltade kan intäkterna från ETS2 säkra standarden för glesbygdsbor och låginkomsttagare, och samtidigt öka deras möjligheter att byta till batterifordon.

Läs fler artiklar från DN Debatt.

Share. Facebook Twitter Pinterest LinkedIn Email Telegram WhatsApp

Relaterade Artiklar

Peter Alestig: En klimatsmart skitlösning skulle kunna göra kärnkraften överflödig

Klimatet maj 21, 2025

Forskare: 1,5 grader räcker inte för att rädda Grönlands och Antarktis isar

Klimatet maj 21, 2025

Patrik Hagman: Så blev socialdemokrater de nya konservativa

Klimatet maj 19, 2025

Fick chockavgift på halv miljon – nu ska nödåtgärder rädda vindkraften

Klimatet maj 16, 2025

Svekdebatt bland samer efter avslöjanden om kyrkans skogsutredning

Klimatet maj 15, 2025

Elias Rosell: Varför ska just villaägarna betala klimatnotan?

Klimatet maj 15, 2025

Husägare kan tvingas betala för skydd mot översvämningar

Klimatet maj 12, 2025

Svenska kraftnät: ”Vi tar situationen på stort allvar”

Klimatet maj 12, 2025

Skuggutredning kan sänka kyrkans nya skogsplan

Klimatet maj 10, 2025

Redaktörens Val

Oscar Jonsson: Det sista året har det skett ett banbrytande skifte i Ukraina

maj 22, 2025

Ciderskolan: Cider kan vara flera olika saker

maj 22, 2025

Så ser de socioekonomiska skillnaderna ut där du bor

maj 22, 2025

Israelisk ambassadpersonal ihjälskjutna i Washington

maj 22, 2025

Susanne Nyström: Är Alice Teodorescu Måwe i opposition mot sin egen regering?

maj 22, 2025

Senaste Nytt

Skrällen: Mjällbyback får landslagschans

maj 22, 2025

Supertalanger får chansen i landslaget inför EM: ”Får se om det räcker”

maj 22, 2025

Trots axelkrånglet – Truls Möregårdh vidare till VM-åttondel

maj 22, 2025
Facebook X (Twitter) Pinterest TikTok Instagram
2025 © Sol Reporter. Alla rättigheter förbehållna.
  • Integritetspolicy
  • Villkor
  • Kontakt

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.

Sign In or Register

Welcome Back!

Login to your account below.

Lost password?