Allt sedan Trump skällde ut Zelenskyj i Ovala rummet har det påståtts att svenskarnas vilja att bojkotta amerikanska varor är stor. Varumärken som Heinz, Coca-Cola och Colgate har hamnat i skottgluggen och på sociala medier ges frikostiga råd om alternativa produkter.
Facebookgruppen ”Bojkotta varor från USA”, som växt med 1 000 medlemmar per dag under den senaste veckan, har nu närmare 89 000 medlemmar. I inlägg efter inlägg diskuteras vikten av att bojkotta amerikanska varor och vilka alternativ som finns. Här tipsas också om appar som snabbt scannar en varas EAN-kod för att avslöja om ursprunget är USA.
Men märks bojkotten i butikerna?
– Det korta svaret är nej, säger en Ica-handlare i norra Stockholmsområdet som inte vill skylta med sitt namn.
– Under presidentvalet gjorde vi en drive och satte upp en särskild hylla för amerikanska varor. De går som smör, säger handlaren.
På uppmaning av DN scrollar han i butikens statistik och jämför försäljningen av Heinz mot Felixketchup under det senaste året.
– Knappt mätbar skillnad, säger han.
Att undvika livsmedel med koppling till USA är dock svårt, påpekar han. I princip allt som säljs i livsmedelbutikerna ägs av multinationella företag där det finns amerikanska intressen.
– Sedan beror det kanske på vilken butik du ringer till. Befolkningens sammansättning kanske har betydelse. Ringer du en butik i Stockholms södra, och per definition politiskt ”rödgröna” delar, får du kanske ett annat svar, fortsätter handlaren.
Men inte heller i södra Stockholm märker de Ica-handlare som DN talat med av bojkotten. Samtliga påpekar också att det är svårt att följa upp försäljningen – sedan pandemin har i princip inga siffror varit ”normala”.
Även Johan Anselmsson, marknadsekonom och professor i marknadsföring på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som låg bakom den undersökning som presenterades i mars, konstaterar att den uttalade viljan att bojkotta allt amerikanskt inte återspeglas i faktiskt handling.
– Människor säger att konsumentmakt är viktigt och att den kan göra skillnad – men om den inte utövas är det inte mycket till makt, säger han.
Han har försökt få fram siffror – men vart han än vänt sig har svaret blivit att någon bojkott inte märkts. Efter att ha gjort lite research i de egna leden drar han också slutsatsen att väldigt få, om ens någon, i marknadsföringssyfte försökt utnyttja situationen.
– Man skulle kunna tänka sig att svenska varumärken skulle göra en poäng av det, men det har inte heller skett. Det får mig att fundera över om de svenska varumärkena är så svenska när man väl skrapar på ytan, säger han.
Å andra sidan är inte heller McDonald´s så amerikanskt som man skulle kunna tro, påpekar han:
– Råvarorna och arbetskraften är ju svensk.
Enligt Anselmsson kan man inte lita på kunders påstådda attityder.
– Man pratar gärna, men när man väl står där i butiken köper man det man brukar köpa, säger han.
DN har frågat Svensk Handel, Svensk dagligvaruhandel och Handelns utredningsinstitut om de har någon färsk statistik. Svaret är nej från samtliga.
