Osäkerheten är enorm, påtalade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon på tisdagen presenterade vårbudgeten. Risker har dessutom redan ”materialiserats”, underströk hon och pekade på Donald Trumps handelskrig. Därmed är också den svenska återhämtningen i ekonomin bruten.
Till detta kan fogas att Rysslands invasion av Ukraina rasar vidare, precis som Trumps gullande med Vladimir Putin och hans vilja att överge både Kiev och USA:s allierade i Europa.
Det kräver att vi tar ett större ansvar för vår egen säkerhet, konstaterade Svantesson.
Och svaret på allt detta? 4,35 miljarder på ett tillfälligt förstärkt rotavdrag.
Det är sant att vårbudgeten inte är de stora pengarnas stund. Den finns till för att göra justeringar längs vägen. 11 miljarder kronor, som det samlade reformutrymmet uppgår till, är mycket om man jämför med hur det såg ut före pandemin, noterade Svantesson.
Men världen efter pandemin ser å andra sidan också jämförelsevis osäker ut – med risker som materialiseras på löpande band.
”Tillväxt”, betonar finansministern gärna. Och det är riktigt och bra, men den dyker inte upp bara för att man pratar om den.
Det är också sant att regeringen skjutit till stora belopp till både Ukraina och det svenska försvaret utanför vårbudgeten. Men man kan även konstatera att Ulf Kristersson (M) valt att inte göra som Danmarks statsminister Mette Fredriksen, som dragit upp försvarsutgifterna till 3,2 procent av bnp redan till nästa år. Här blickar vi mot 2030.
Vad gäller den utdragna lågkonjunkturen har regeringen länge stått påfallande handfallen. I höstbudgeten var de stora numren sänkt flygskatt, samt att befria de första 150 000 kronorna på ISK-konton från skatt.
Den här gången är det alltså ett förstärkt rotavdrag som ska göra jobbet, trots att det dömts ut av Riksrevisionen, och som åtgärd för att stötta hushållen gynnar dem som har det bäst ställt.
”Tillväxt”, betonar finansministern gärna. Och det är riktigt och bra, men den dyker inte upp bara för att man pratar om den. Konsekventa reformer, bad Svenskt Näringsliv om i en kommentar som var ett konstaterande av att sådana saknas.
Elisabeth Svantesson berättar ofta om kollegor i Europa som får lägga sina extra slantar på att betala räntan, och hurrar själv gärna över Sveriges starka statsfinanser.
Det är både sant och mycket glädjande att vi har unikt goda förutsättningar att hantera den osäkerhet som plågar alla länder.
Vad som bekymrar är att vi har en regering som inte riktigt vet hur den ska använda dem.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Putin dödar bara fler ukrainska civila – Trump fortsätter att bortförklara
Lisa Magnusson: Kritikerna verkar helt ha missat poängen med minnesmärket efter terrordådet
