EU-kommissionen föreslog på onsdagen en lista över ”säkra ursprungsländer”. Asylprövningen för personer från de länderna måste gå snabbt – maximalt tre månader.
Snabbspåret innebär ingen inskränkning av asylrätten, hävdar Markus Lammert, EU-kommissionens talesperson om migration.
– Medlemsländerna måste alltid göra individuella bedömningar av varje asylansökan, oavsett om individen kommer från ett säkert land eller inte, säger han.
De listade länderna är länder vars medborgare ofta söker asyl i EU-länder, men sällan bedöms ha asylskäl.
– EU-listan är ett verktyg mot asylshopping, förklarar en EU-tjänsteman.
Dessutom föreslår EU-kommissionen att alla kandidatländer till EU ska räknas som säkra. Principen är att ett land som bedöms kunna bli medlem i unionen – med krav på demokrati, rättsstat och skydd för minoriteter – också måste ses som tillräckligt säkert för sina medborgare.
Länder som befinner sig i krig, alltså Ukraina, är undantagna.
Turkiet däremot bedöms vara säkert, trots att oppositionella politiker fängslas i landet.
I dag har många EU-länder egna listor över ”säkra ursprungsländer”. De fortsätter att gälla, utöver EU-listan.
Svenska Migrationsverket utgår från sju säkra länder. Två av länderna, Chile och Mongoliet, finns inte på EU:s lista. Om EU-listan blir lag, utökas alltså den svenska listan.
Listan är ett tillägg till EU:s migrationspakt, som klubbades i fjol. Nyligen föreslog EU-kommissionen en annan EU-lag som på olika sätt ska förmå personer som fått avslag på sin asylansökan att lämna unionen.
Innan listan börjar gälla måste EU-parlamentet och EU-ländernas regeringar komma överens. I den förhandlingen kan vissa ”säkra ursprungsländer” undantas, däremot kommer inga fler länder tillkomma.
Läs också:
Så vill EU få fler att lämna unionen: Indragna bidrag och återvändandehubbar
Sigrid Melchior: Historiskt ja till EU:s migrationspakt
