Amanda Lundeteg sade till sina kollegor häromdagen att det känns som att hon vill strypa sig själv. För i stället för att uppmana företagen till att ha tydliga mål, gör hon nu tvärtom.
– Det som är så sorgligt är att med tydliga, skarpa mål och ju mer strukturerat och strategiskt jämlikhetsarbete man bedriver desto större effekt får man, säger hon och fortsätter:
– Och nu uppmanar jag i stället företagen som är beroende av USA att omformulera arbetet.
Ett svenskt företag som ändrat sina mångfaldsmål är Ericsson, vilket Dagens Industri uppmärksammade efter att de jämfört företagets årsredovisningar.
Bakgrunden är att Trumpadministrationen på olika sätt vill få bort det så kallade DEI-målet från den amerikanska arbetsmarknaden.
Först kom kravet från Trump att DEI-formuleringar skulle bort från alla federala institutioner. Men för några veckor sedan blev det känt att kraven sträcker sig utanför den amerikanska statsapparaten. Stora europeiska företag, däribland Ericsson, fick ett brev med där det stod att de som fortsatt skulle göra affärer med den amerikanska staten måste ta bort DEI-formuleringar.
– Jag tycker mig se att företagen väljer tre olika förhållningssätt i det här, förklarar Amanda Lundeteg och delar in dem i ”kappvändare”, ”kamouflerare” och ”kampvilliga”.
”Kappvändarna” upphörde med sitt DEI-arbete ganska omedelbart. Daniel Sonesson, vd och partiledare för Medborgerlig samling är en av dem. Han menade i en debattartikel i Dagens Industri att ”DEI har inte handlat om inkludering – det har i praktiken blivit ett verktyg för att ge vissa grupper fördelar baserat på emotionella och irrationella argument.”
En annan typ av bolag är de ”kampvilliga”. Här återfinns Axfood som ser det som en konkurrensfördel att vara bra på social hållbarhet. Här finns också Apple som tidigt sade att företaget inte skulle ändra sina DEI-mål. Sedan dess har dock vd:n Tim Cook varit lite svävande i sina kommentarer.
En tredje typ är ”kamouflerarna”. Här återfinns Ericsson som ändrat formuleringar från att skriva att man har vissa ”mål” till att man har ”ambitionen”.
– De här bolagen har mycket verksamhet i USA. Antingen är moderbolaget där eller så är man leverantör. För de bolagen är det en reell verklighet att man måste förhålla sig till de juridiska förändringar som kan komma att göras. ”Kamouflerarna” kan även centralt säga att man stoppar DEI-arbetet, medan den svenska vd:n säger att frågorna fortfarande är väldigt viktiga, förklarar Amanda Lundeteg och fortsätter:
– Det är bolag som har jobbat med DEI-frågor en tid och som ser fördelarna med det. De tvingas kamouflera, men jobbar ändå vidare med frågorna.
Amanda Lundeteg menar att det viktiga egentligen inte är vad man kallar saker utan vad man gör. Men att det finns en stor risk att man nu börjar göra skrivningar som är fluffiga och tandlösa.
– Det riskerar att kasta oss tillbaka tio år i tiden då allt var lite vagt.
Amanda Lundeteg menar att det kan vara bäst att avvakta tills frågan har blivit juridiskt prövat i USA.
– Vissa är lite väl snabba med att tona ner det här arbetet. Det är viktigt att komma ihåg att den absoluta majoriteten inte påverkas av det här. Så att inte alla bolag tror att nu kan man inte jobba med DEI längre.
Läs mer:
Ericssons vd: Därför skänker vi pengar till Trump
Spotify ändrar formuleringar om mångfald och inkludering
