Försvarsindustrin var under decennier ett mörkt och dammigt hörn av näringslivet. Det var tider av nedrustning, nedlagda regementen och krympande produktion hos försvarets leverantörer.
Nya krav på etik och hållbarhet bidrog till att omgivningen höll ett växande avstånd.
Robert Limmergård är generalsekreterare i branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen. Han beskriver hur hans medlemsföretag har brottats med underleverantörer, försäkringsbolag, investerare och banker som alla har haft reservationer kring branschen.
– Vi var exkluderade från väldigt mycket av ekosystemet. Det var inte bara på finansmarknaden utan även andra aktörer som per definition uteslöt oss, säger han.
Att vara försvarsleverantör är fortfarande en känslig verksamhet, påpekar Robert Limmergård. Höga sekretesskrav står ibland i vägen för den typ av insyn som banker och andra inblandade är vana vid. För att inte nämna det uppenbara att vapen och ammunition finns till för att kunna döda.
Men efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har det skett ett dramatiskt skifte. Och rörelsen har accelererat snabbt sedan Donald Trump tillträdde som USA:s president.
Europas uppgörelse med tidigare decenniers nedrustningsmentalitet skapar nu en helt ny uppslutning bakom den tidigare brännmärkta försvarsindustrin.
Sedan 2021 har EU-länderna ökat sina försvarsutgifter med över 50 procent. Dagordningen bekräftades av det tyska valets vinnare Friedrich Merz i februari: ”att stärka Europa så snabbt som möjligt, så att vi kan bli oberoende av USA”.
Ytterligare hundratals miljarder euro är på väg att läggas ut när ännu högre försvarspolitiska mål sätts.
Tunga finansiella institutioner följer med. En är Europeiska investeringsbanken, EIB, som tidigare har hindrats att låna ut till projekt med kopplingar till försvaret.
Robert de Groot är chef med ansvar för EIB:s nya försvarsutlåning. DN möter honom under ett mötesstopp i Stockholm.
– När jag inledde den här turnén om försvar och säkerhet förra året var jag ofta den enda i rummet som representerade en finansiell institution. Så är det inte längre. Nu deltar pensionsfonder och banker aktivt, säger han, och tillägger:
– Alla har försummat den här branschen i 30 år.
Det senaste året har EIB:s ägardirektiv, som bestäms av EU:s medlemsländer, ändrats flera gånger. Sveriges regering har varit med och drivit på för att tillåta försvarslån.
– Vi har tagit bort alla spärrar förutom ren vapen- och ammunitionstillverkning. Vi kan finansiera sådant som militära drönare, satellitteknik, kommunikation, transport och cybersäkerhet, säger Robert de Groot.
Varför inte också ny produktion av vapen och ammunition?
– Det finns flera perspektiv på det. Först och främst är EIB inriktad på högteknologi och innovation. Gevärskulor är inte teknologiskt avancerat. För det andra är det en väldigt stor del av det som försvarsdepartementen behöver köpa inte vapen och ammunition utan sådant som satelliter och kommunikation, där vår specialisering passar bättre.
Parallellt med att Europa anpassar sig till en ny geopolitisk verklighet ökar också en rent finansiell hajp kring försvarsindustrin.
Intresset har ökat successivt. De första stegen togs efter Rysslands invasion 2022. Ett exempel är SEB:s Sverigefond, som för första gången tilläts placera i försvarsindustrin.
– Då gick vi direkt in i Saab, säger fondchefen Tommi Saukkoriipi.
I år har inte minst Tysklands historiska satsningar skapat en ny optimism kring hela Europas ekonomi. De stora dragloken på börserna är bolag som pansarvagnstillverkaren Rheinmetall.
Även svenska Saab, vars aktie har stigit med 90 procent sedan årsskiftet, har på kort tid lockat hundratusentals småsparare. I dag är bolaget en stor folkaktie.
Inte alla restriktioner har släppt. För att ta ett exempel säger statliga Svanenmärket, som används på fondmarknaden, fortfarande nej till placeringar i företag med mer än 5 procent av sin omsättning i militär vapenproduktion.
Men försvarsföretagen är inte längre en utfryst bransch.
– Nu finns det en jättestor vilja och jag skulle säga att problemet inte längre är att hitta kapital, säger Robert Limmergård.
