I det öppna brevet understryker representanter för lärosätena, bland annat chefen för anrika Princeton, att de bestämmer vem som ska antas och vad som ska läras ut, hur och av vem.
”Vi är öppna för konstruktiva reformer och motsätter oss inte legitim statlig tillsyn”, skriver de i brevet, och fortsätter:
”Vi måste dock opponera oss mot att otillbörliga intrång i livet för de som studerar, lever och arbetar vid våra campus.”
Den 14 april sade Harvard nej till en rad krav om att göra förändringar som går i linje med regeringens politik. Därefter beordrade Trump att frysa anslag på motsvarande 19 miljarder kronor till Harvard, vilket fått toppuniversitetet att stämma Trump-administrationen.
Beslutet ska ha tagits för att se till att skattebetalarna inte stödjer diskriminering och våld, enligt Trumps talesperson. Det motiveras med att det gror antisemitism på lärosätena, med hänvisning till de protester som har arrangerats mot Israels krig i Gaza.
Trump har sedan han blev president i januari gått hårt åt universiteten och anklagat dessa för att ha hanterat protesterna i fjol på fel sätt. Hans regering har också krävt att skolorna stoppar satsningar som handlar mångfald, rättvisa och inkludering.
Till en början var Columbia University i fokus för Trumps utspel, men New York-universitetet gick med på en rad krav och fokus har sedan skiftat till Harvard. Den 15 april skrev över 60 nuvarande och före detta college- och universitetschefer ett brev där de stöttade Harvard-chefen Alan Garber, som vägrat vika sig, skriver Reuters.
Läs mer:
Harvardprofessor: ”Den amerikanska demokratins slut nära”
Harvardkonflikten trappas upp – stämmer Trump
Professorer sparkas och studenter stängs av – vad händer på elituniversitetet Columbia?
