År 2024 låg återbetalningsgraden av studielån hos utlandsbosatta på 82 procent, jämfört med 94 procent hos personer bosatta i Sverige, enligt siffror från CSN.
Det är en ökning jämfört med 2018, då 72 procent av utlandssvenskarnas lån betalades tillbaka.
Orsaken till att man i högre grad lyckas driva in skulderna är flera knep som myndigheten tar till, enligt Patric Peippo, utredare på CSN:s rättsavdelning. Det skapar också ringar på vattnet, konstaterar han.
– Man märker av att CSN bedriver en aktiv indrivningshantering och att det spiller över på andra som vill börja betala, för att de ser vad vi gör med andra låntagare, säger han.
Först och främst handlar det om att nå låntagarna personligen – och det är inte alltid så lätt. Om kontaktuppgifterna från studietiden inte längre stämmer vänder sig CSN:s handläggare till andra myndigheter, såsom Försäkringskassan, Skatteverket och svenska ambassader.
Ibland försöker de ta kontakt med anhöriga för att få en korrekt adress och andra uppgifter. Kontakt med utländska myndigheter är inte heller något ovanligt, beroende på vilket land personerna befinner sig i.
– Vissa länder har nationella eller lokala folkbokföringsregister som man kan komma åt för att se om de finns bokförda där, säger Patric Peippo.
Det händer också att personer inte vill betala tillbaka pengarna, trots kontakt med CSN. Det är då en rättsprocess drar i gång som börjar med att myndigheten skickar in en fordran till inkasso. Inkassoombudet anlitar därefter en advokat i landet där personen befinner sig som företräder myndigheten på plats.
– Det beror lite på hur rättssystemet ser ut i det landet där man är bosatt. Men företrädesvis jobbar vi rättsligt i till exempel USA, Storbritannien, Norge och EU-länderna, säger Peippo.
Den totala skulden från personer som befinner sig utomlands låg 2024 på drygt två miljarder kronor.
En skuld på 18 procent från personer utomlands är fortfarande en ganska hög siffra. Hur kommer det sig?
– Vi kommer aldrig att nå hundra procent och gå i mål, utan det är ett arbete som kommer att hålla i sig över tid, säger han och fortsätter:
– CSN ser studiestödet som ett kretslopp. För att kommande generationer ska ha samma möjlighet till utbildning måste tidigare generationer göra rätt för sig och betala tillbaka sina lån.
