Vi kallar honom ”den helige fadern”, men jag brukar säga att jag som katolik ser påven som gamla farfar i familjen. Han kan säga saker som får oss att rysa och skämmas. Till andra familjemedlemmar kan vi yttra förbittrade saker om honom. Men om någon utomstående angriper honom går vi till ilsket försvar. Någonstans älskar vi honom.
Franciskus kändes som min egen påve. Ibland har jag skrivit irriterat om honom, som när han sagt dumheter om Rysslands krig. En gång träffade jag honom. En del skulle invända att ”träffade” är mycket sagt, men när han besökte Lund för en ekumenisk mässa hade jag en bra plats i kyrkan, nära porten. Han passerade mig på någon meters avstånd. Jag tog en bild, som man gör när en rockstjärna plötsligt andas samma luft som man själv.
Skälla på folk för att de älskar fel person eller för att de missade söndagsmässan kan man ju alltid göra senare.
Någon sa att vi inte kommer att minnas denna påve för vad han sa utan för det han gjorde. Jag håller inte med. Jag kommer inte att glömma hans uttalande om kyrkan som ett fältsjukhus, där man först vårdar de svårast skadade. Jag tolkar det som att när det kommer en förtvivlad människa som säger att hon tappat fotfästet och Gud, då ska kyrkan vara där, med hela sitt hjärta. Skälla på folk för att de älskar fel person eller för att de missade söndagsmässan kan man ju alltid göra senare, om man finner det nödvändigt och om tid gives.
”Vem är jag att döma?” sa påven också. Det tycker jag ekar av Jesus, som säger till synderskan: ”Inte heller jag dömer dig.” Och av helgonet Thérèse av Lisieux: ”Tout est grâce” – allt är nåd.
Någon timme efter mässan promenerade jag i närheten av Lunds domkyrka. En svart bilkortege kom sakta körande. Bakom en ruta tyckte jag att jag kände igen ansiktet. Jag korsade mig och bugade. Jag tror att han gav mig ett korstecken tillbaka, eller så vinkade han.
Jag blev märkligt upprymd, började vissla eller dumflina som man gör när det är för många känslor. Sedan gick jag hem till mitt hotell.
Läs fler kåserier av Helmerson, till exempel om att världen inte blir bättre av att du är en tråkmåns.
