Låt oss vara tydliga: Det ”fredsavtal” som USA just nu pressar på för att få Ryssland och Ukraina att skriva under kommer inte leda till fred. Tvärtom innehåller det exakt de komponenter som Vladimir Putin behöver för att kunna fortsätta sin kolonialistiska, imperialistiska expansion och bit för bit lägga under sig allt större delar av Europa.
Många är upprörda över det amerikanska förslaget att juridiskt erkänna Krim som en del av Ryssland. Det skulle betyda att ett land kan invadera ett annat, ockupera dess territorium, etniskt rensa befolkningen och därefter få legal rätt att behålla det. Det har inte hänt i Europa på 80 år och skapar ett nytt prejudikat för alla länder i Rysslands närhet.
Det strider dessutom mot Ukrainas grundlag, men bara att USA föreslår det, och att Donald Trump attackerar Volodymyr Zelenskyj för att han säger att Ukraina aldrig kan acceptera något sådant, är bortom anmärkningsvärt.
Ett juridiskt erkännande av Krim som del av Ryssland skulle betyda att ett land kan invadera ett annat, ockupera dess territorium, etniskt rensa befolkningen och därefter få legal rätt att behålla det.
I den amerikanska fredsplanen ingår också ett förbud för Ukraina att gå med i Nato. USA vill alltså ge Putin rätt att bestämma över andra länders säkerhetspolitik. Att det står i planen att Ukraina däremot ska kunna gå med i EU är också fascinerande. Tror Trump att han har någon talan i den frågan?
Vad som är lika allvarligt som förslaget att erkänna Krim är den amerikanska önskan att häva sanktionerna mot Ryssland och släppa alla frysta ryska tillgångar. Med hjälp från bland annat Kina och USA skulle man då omedelbart kunna börja bygga upp både den ryska ekonomin och stärka den krigsdecimerade militären. Med stopp för striderna i Ukraina och fritt fram att köpa kinesiska vapen och annan materiel får Putin den paus han behöver för att bygga upp kapaciteten för vidare våldsam expansion.
För det som saknas helt i planen är några som helst krav på reparationer från Ryssland till det Ukraina som man nu i mer än tre år oprovocerat attackerat. Där finns heller ingenting om de grova ryska krigsbrotten, alla tusentals bortrövade ukrainska barn, reella säkerhetsgarantier eller löften om framtida amerikanska insatser för Ukraina.
Vad Trump gjort i sina ”fredsförhandlingar” är att utgå från å ena sidan situationen i Ukraina som den är nu och å den andra Rysslands mest maximalistiska krav – och sedan lägga sig någonstans i mitten.
Vad Trump gjort i sina ”fredsförhandlingar” är att utgå från å ena sidan situationen i Ukraina som den är nu och å den andra Rysslands mest maximalistiska krav – och sedan lägga sig någonstans i mitten. Det innebär att Putin fått nästan allting han ville, med utmärkta möjligheter att om några år gå till ny attack med förbättrad styrka, både mot Ukraina och mot andra länder.
Givetvis kan den här planen inte accepteras, vare sig av Ukraina eller av resten av Europa. I stället för att hoppas på att Trump ska sluta vänslas med Putin måste EU nu kliva fram och visa att det här inte är en fråga för USA att ensidigt besluta om.
När USA:s utrikesminister Marco Rubio hoppade av det planerade fredsmötet i London i måndags ledde det till att europeiska ministrar också stannade hemma. Än en gång visade Europa att man fortfarande ser sig som underställt det amerikanska ledarskapet. Men det är vi som måste driva den här fredsprocessen, ta fram egna planer och göra det glasklart att vi inte låter Ukraina tvingas till underkastelse.
USA bryr sig inte om Ukraina och Trump har gjort det tydligt att han ser Zelenskyj som den svage parten som måste böja sig. EU däremot är en stormakt, och makt är det enda språk som Donald Trump förstår.
Läs mer:
Annika Ström Melin: När Donald Trump leker hela havet stormar behövs Europas fyrkantighet
DN:s ledarredaktion: Trumps galenskaper skapar världens chans – kommer vi ta den?
