Migrationsverket har i dag, fredag, släppt en ny prognos för utvecklingen på migrationsområdet till och med år 2028.
Det nya i rapporten är att antalet avgjorda ärenden gällande medborgarskaps för de kommande åren sänks för i år och de kommande tre åren, jämfört med tidigare prognoser.
Prognosen för i år landar på 64 000 ärenden, vilket är 23 000 färre än man tidigare räknat med. Nästa år väntas man hamna på 65 000 avgjorda ärenden vilket är en sänkning med 22 000.
Enligt Migrationsverket beror minskningen bland annat på ett regeringsuppdrag från januari om att förstärka säkerhetsperspektivet i bedömningarna.
Syftet med uppdraget var att motverka att personer kopplade till exempelvis terrorism eller organiserad brottslighet under falsk identitet beviljas medborgarskap.
– I dag kan man inte återkalla medborgarskap, så det är av högsta vikt att pröva dessa ärenden extra noga. Det är det politiken beställer av oss och då måste vi fullfölja det, säger Maria Mindhammar, generaldirektör för Migrationsverket.
Åtgärderna innebär att myndigheten kan kräva personlig närvaro för identifiering och genomföra intervjuer, samt ta hjälp av Säpo.
– Vi har inte kommit igång med personlig inställelse än, vi måste ta fram en egen instruktion om hur det här ska gå till och rigga i regionerna så att de har möjlighet att ta emot. Men vi borde komma igång inom en månad i alla fall.
Det är i huvudsak de nya arbetsuppgifterna som ligger bakom ändringen av prognosen, men det finns även andra faktorer som påverkar.
Tidigare i år har Migrationsverkets hantering av ansökningar om medborgarskap fått skarp kritik av Riksrevisionen. Enligt rapporten hade tusentals personer väntat i åratal för att bli medborgare, vilket har stoppat dem från att rösta eller ta vissa jobb.
I mars fanns det 86 450 öppna medborgarskapsärenden, enligt Migrationsverket.
– Vi har också fått från JK och JO att vi har ärenden som är för gamla som vi måste ta tag i. Just dessa ärenden kan vara väldigt resurskrävande, för det finns saker i dem som har gjort att vi inte har mäktat med personalmässigt, säger Maria Mindhammar.
I januari i år presenterades en utredning om skärpta krav för svenskt medborgarskap. Det ställdes bland annat krav på egen försörjning, kunskap om det svenska samhället och ett hederligt levnadssätt. Lagändringarna föreslogs träda i kraft i juni nästa år.
Migrationsverket har inte tagit hänsyn till dessa förändringar i sin prognos, men Maria Mindhammar tror att de kommer att öka arbetsbördan ytterligare.
– Det tillkommer helt nya delar, som språktester och inkomstkontroller. Vi kommer få stöttning av andra myndigheter men det är vi som ansvarar för det och fattar beslut, säger hon.
Dessutom löper massflyktsdirektivet för ukrainska flyktingar ut i mars nästa år. Om det inte förlängs räknar man på Migrationsverket med att runt hälften av ukrainarna i Sverige kommer att söka asyl.
– Det blir 20 000 asylansökningar. Då måste vi fokusera på det och det kommer också att vara arbetskrävande, säger Maria Mindhammar.
Går det att skjuta till resurser för att klara av detta snabbare?
– Vi har gjort det till viss del, men vi kan inte rekrytera hur mycket personal som helst. Vi har äskat mer medel och framfört att vi behöver det för att klara av allt detta.
