Det är ett vårtecken lika säkert som körsbärsblommorna. Ända sedan mitten av 1990-talet har Svenska barnboksinstitutet sammanställt och fört statistik över den årliga utgivningen av barn- och ungdomslitteratur i Sverige. Det är ett omfattande arbete, vilket siffrorna också visar. Utgivningen av böcker för barn och ungdomar har mer än fördubblats sedan 1990-talet. År 2024 gavs det ut 2182 tryckta barn- och ungdomsböcker i Sverige. Larm om läskris och sjunkande läsförmåga till trots.
Genomgången av förra årets böcker, som i veckan publicerades på barnboksinstitutet.se, visar att de trender och den struktur som präglat utgivningen under det senaste decenniet i mångt och mycket håller i sig.
Bilderböckerna fortsätter att dominera den tryckta utgivningen – de har rentav ökat något i antal sedan 2023 (från 760 stycken till 805). Men i takt med att barnläsaren blir äldre och läskunnig minskar antalet titlar. I fjol gavs det ut 374 kapitelböcker, 379 faktaböcker, 313 mellanåldersböcker och 154 ungdomsböcker, enligt den nya statistiken. Att ungdomsboksutgivningen, som halverats sedan toppnoteringen 2016, nu stabiliserats och ligger på samma nivå som året innan är en liten tröst i sammanhanget.
Parallellt är det annat som ökat. Som hybridförlagens utgivning och användandet av artificiell intelligens, framför allt i skapandet av illustrationer. ”Antalet böcker som skrivits av AI är 2024 färre än de som illustrerats med AI-verktyg men författats av människor”, heter det bland annat i Bokprovningen. Den AI-genererade barnboken är än så länge en anomali på den svenska bokmarknaden, men den kan också ses som ett förebud om en fattigare, mer stereotyp och pastischartad visuell kultur.
Eller rentav: en förvrängd. En där skuggorna tycks ha lossnat från kropparna, pappor har två vänsterhänder eller en barnhand fyra fingrar, för att ta några minnesvärda exempel från Gunnar Krantz närläsning av de AI-genererade bilderna i fjolårets bästsäljare ”Det spökar på äventyrsbadet” av Youtubern Joanna André (SDS, 28/6 2024).
I texten konstaterar Krantz, som är serietecknare och professor i visuell kommunikation vid Malmö universitet, att det så klart inte är ”förbjudet att publicera böcker med dåliga illustrationer.” Det han vänder sig mot är snarare ”synen på illustrationens betydelse. Att den har en så underordnad roll, att den lika gärna kan genereras syntetiskt. Är inte barnen värda mer än så?”
Det är de, givetvis.
I stället för att läsa böcker av robotar kan man fördel läsa böcker om robotar. Som Linda Bondestams Augustprisade ”Chop chop – en tapper jordbos berättelse”, ett underbart, högoktanigt kammarspel mellan människa och maskin som visar vartåt det barkar i en värld som ter sig allt mer fartblind.
Läs mer: Den här barnboksförfattaren finns inte på riktigt. DN:s Jacob Lundström genererar Lova Ängsryd.
Läs mer av DN:s barnboksbevakning här
