Livet i rymden är spännande, men kanske inte fullt så glamoröst, konstaterar Marcus Wandt och visar en bild på en rymdtoa under ett tal på på konferensen Women In Tech.
För de flesta är han nog mest känd som den tredje svensken som varit i rymden. Till vardags axlar han dock rollen som innovationschef på försvarsbolaget Saab som sett sin efterfrågan, och aktiekurs, skjuta i höjden till följd den geopolitiska oron.
Rymd och säkerhet är starkt sammankopplat, vilket inte minst visar sig i utökade rymdsatsningar inom försvaret.
– Den förmåga som en rymdinfrastruktur ger är helt avgörande säkerhetspolitiskt och det är allvarligt om vi inte har det, säger Marcus Wandt till DN.
För stunden domineras spelplanen av USA och Kina, medan länder som Indien försöker jaga i kapp. Med det sagt ska vi inte räkna ut Sverige och Europa, betonar Marcus Wandt och understryker att här finns både kompetens och en stark industribas att bygga på.
– Det handlar mest om att göra valet att sätta oss mer i framsätet för att skapa större egna förmågor, alla förutsättningar finns. Svagheten är att vi måste enas mellan flera länder i Europa och våga ta risker på en annan nivå än tidigare. Innan har vi kunnat förlita oss på andra.
Samarbeten är nödvändiga men kan också vara fragila, och Ryssland har uteslutits från flera rymdprojekt. Europa är beroende av USA och Nasas planerar bemannade månlandningar de kommande åren.
Samtidigt har uttalanden från Donald Trump skapat osäkerhet kring hur mycket man kan förlita sig på USA. Vid sin sida har han dessutom Elon Musk som siktar mot Mars och driver Space X som dominerar med sina Starlink-satelliter.
– Jag tror att många analyserar och ser över sina beroenden. Det är svårt att ta bort alla, då får vi backa på ställen vi inte vill backa på, men man kommer nog att bli mer medveten, säger Marcus Wandt.
Parallellt med detta har Kina tryckt gasen i botten med vad Marcus Wandt beskriver som ett ”ambitiöst rymdprogram”.
– Planen är att få upp en rymdstation, landa med människor på månen och etablera en månbas. Det finns inget som indikerar att de inte kommer att göra det här.
Han uttrycker oro över att västvärlden ska hamna efter och berättar att han brukar leka med tanken på vad som skulle hända om svenskar skulle bli ensamma på månen i en hel generation.
– Skulle nästa generation då tycka att månen är allas eller att den är svensk? Man skulle nog tycka att den är rätt svensk, och det tror jag kan bli effekten om Kina åker dit och är där själva.
Och det skulle vara problematiskt, menar Marcus Wandt.
– Det handlar främst om de resurser man får om man bygger en infrastruktur kring månen. All den teknologi, kompetens och det man får tillbaka kommer givetvis även att skapa konkurrenskraft och ett försprång på jorden också.
Marcus Wandt säger att han redan ser sådana mönster i dag.
– Länder som saknar vissa grejer får inte sitta med vid bordet. Om Sverige och Europa backar saknar vi tyngd och får svårt att kommunicera våra värderingar. När det gungar värderingsmässigt runt om i världen är det viktigare än någonsin att ha något att komma med till förhandlingsbordet.
Christer Nilsson, ställföreträdande generaldirektör på Rymdstyrelsen, konstaterar även han att det finns mycket osäkerhet just nu, exempelvis kopplat till Trumps tullar.
– Elektronik är ett känsligt område och om det blir dyrare är det klart att det kommer påverka kostnaderna för rymdprojekt, spår han.
Kan den geopolitiska osäkerheten leda till att Europa steppar upp?
– Det är förhoppningen hos många när man inte kan lita på USA och definitivt inte Kina. Då måste man utveckla kapaciteten själv, inte bara för utforskningen utan också för att kunna erbjuda framtida attraktiva samarbeten.
Christer Nilsson understryker att Europa är starka inom miljö- och klimatövervakning men släpar efter inom andra områden. Han menar att den svenska rymdmarknaden förlitat sig mycket på statligt stöd och inte varit fullt så kommersiell som i andra ledande länder.
– Den inhemska europeiska rymdmarknaden är ganska svag, speciellt på försvarssidan.
Christer Nilsson tillägger att det för stunden pågår diskussionen om huruvida Europa behöver egen kapacitet för att sända upp människor i rymden.
Det skulle bli kostsamt, men minska beroendet av USA.
– Det ligger i saken natur att USA inte är intresserade att pusha Europa att utveckla saker som kan konkurrera med deras egen industri, säger Christer Nilsson.
Läs mer:
Misstänkt liv på annan planet – 124 ljusår bort
Astronauterna tillbaka på jorden efter nio månader: ”Finns frågor jag borde ha ställt”
