När konklaven – alltså processen för att välja en ny påve – börjar blir de drygt 130 kardinalerna inlåsta i Vatikanen tills de enats om en ny högsta ledare. Det är ingen slump, enligt Ulla Gudmundson, som är diplomat och tidigare Sveriges ambassadör i Vatikanen.
– Skälet till att man låser in kardinalerna är att sekulära makthavare har försökt påverka konklaven, och det vill man absolut undvika. Men tyvärr är det så att Vatikanen inte är fri från korruption. Vem som eventuellt gör vad går däremot inte att säga, i fall sådant påverkansförsök sker så görs det bakom lyckta dörrar, säger hon.
Konklaven börjar den 7 maj – och de flesta kardinaler är redan på plats i Rom efter påve Franciskus begravning i förra veckan. Därför är den kommande veckan viktig för de som vill påverka utgången i valet, säger hon.
– Det pågår alltid intrigspel och kampanjmakande inför påveval. Olika falanger försöker mobilisera stöd för sin kandidat. Nu handlar det om att ha sociala kontakter i Rom och tala väl för en kandidat, säger Gudmundson.
Även teologen och kyrkohistorikern Joel Halldorf betonar hur viktig tiden innan kardinalerna blir inlåsta är.
– De här dagarna mellan begravningen och konklavens början är nyckeldagar för försök till påverkan. Det är nu som politiker, genom direkta eller indirekta kontakter, har chansen att på olika sätt låta kardinalerna veta vem de skulle vilja se bli vald, säger Halldorf.
Inte minst i Trumps USA – där ungefär en femtedel av befolkningen är katoliker – ligger det i regeringens intresse att den nya påven är mer konservativ än Franciskus, säger Halldorf. Bland de kardinaler som är med under konklaven finns tio amerikaner, varav Raymond Burke allmänt betraktas som ett slags inofficiell ledare för den konservativa amerikanska falangen.
– Det skulle inte vara osannolikt om någon nära Trumpadministrationen låter honom veta att de gärna skulle se en påve som inte hela tiden hamrar in vikten av solidaritet med utsatta och flyktingar, miljöfrågor, och liknande.
Vad kan politikerna erbjuda för att påverka kardinalerna?
– Man kan bjuda in kyrkan till att få en plats vid maktens bord, om kyrkan skulle anpassa sig lite mer till ens politiska agenda. Men jag tror inte att de är så påverkbara från externt tryck, kyrkan är den viktigaste prioriteringen för de allra flesta kardinaler.
Läs mer:
Kardinalerna som tippas ta över efter påve Franciskus
Den vita röken som alla väntar på – så väljs den nya påven
