I måndags presenterade regeringens särskilda utredare Anders Hübinette en rad förslag för att komma tillrätta med ordningsstörningarna på svenska idrottsarrangemang – med elitfotbollen i fokus.
I fokus fanns också, som så ofta i sammanhanget fotbollsläktare, pyrotekniken.
Bland annat föreslås nu en särskild straffskala för ”de grövsta pyroteknikbrotten”, med fängelse lägst sex månader och högst två år. ”Vanlig” pyroteknikanvändning eller maskering föreslås få en skärpt straffskala med fängelse i upp till ett år.
Dessutom vill utredaren att försök och förberedelse till brott mot pyroteknikförbudet och maskeringsförbundet kriminaliseras.
Enligt en kartläggning av SVT, utifrån Polismyndighetens egna rapporter, antändes minst 7 756 pyrotekniska produkter under fjolårets 240 herrallsvenska matcher.
En pyroteknisk pjäs kan av förklarliga skäl orsaka skador om den används på fel sätt – för att inte tala om i de fall den kastas mot någon annan. Men hur många är det som faktiskt kommer till skada i en fotbollskontext?
Något svar finns inte – eftersom någon statistik inte förs.
– Där kan man konstatera att det finns en brist och det kan finnas olika anledningar till att det är på det viset. En del som drabbas av sådana skador kanske inte är så intresserade av att berätta om det, säger Anders Hübinette.
I utredningen har de konstaterat att kriminaliseringen av pyrotekniken genomfördes på goda grunder.
– Vi har inte sett något skäl att backa från det, säger Hübinette.
– När pyrotekniken används på ett okontrollerat sätt är det potentiellt farligt. Sedan har vi varit lyckligt lottade i att det inte hänt några allvarliga olyckor på svenska arenor. Det är vi fullt medvetna om.
Jakob Forssmed, idrottsminister, konstaterade på följdfrågan om det finns några planer på att sammanställa sådan statistik, delvis för att då ur legitimitetssynpunkt för supporterrörelsen kunna förklara varför man föreslagit det rätt omfattande repressiva paketet med straffskärpningar och nya lagar – varav många inriktade på just pyrotekniken:
– Det fanns sådana planer från fotbollen själva, att föra mycket mer detaljerad skadestatistik på arenorna. Men det förslaget enades man inte kring, om jag är rätt underrättad.
– Det vore väl lämpligt om man gjorde det, så kunde vi också följa den här frågan över tid.
En som tycker att bristen på siffror är ett problem är Anders Almgren, verksamhetsansvarig på organisationen Enable Sverige – som skrivit en egen rapport för att komplettera Hübinetteutredningen.
– Jag tycker att det är en väldigt central del av hela diskussionen, säger han.
– Jag ifrågasätter inte att det finns ett förbud mot pyroteknik. Alla förstår att det finns en risk med en 2 000 grader varm fackla. Men ska man gå fram med sådana här hårda förslag på skärpningar av lagarna – då bör man ha ett underlag för det.
Anders Almgren vill här tydliggöra, vilket han och övriga författare även resonerar om i sin rapport, att diskussionen om pyroteknik inte får bli för enkelspårig och generaliserande – och att olika typer av pjäser kommer med olika risker.
– Jag kommer aldrig lägga en sekund på att försvara någon som har kastat en bengal. Där finns inga förmildrande omständigheter, säger han.
– Men problemet är att den nedre skalan av brotten tycks åka med här också. Ska man prata fleråriga avstängningar eller rent av fängelse för pyroteknikbrott, så bör man kunna visa ett konkret underlag på riskerna.
– I annat fall kommer proportionaliteten ifrågasättas.
Därmed tillbaka till diskussionen om legitimitet och evidens, som bland annat justitieminister Gunnar Strömmer (M) pratade om under måndagens pressträff.
– Forskningen tyder på att detta i så fall kan komma att radikalisera supporterkulturen, och i värsta fall skapa än värre uttryck, säger Almgren.
– Det är här någonstans som jag tycker det finns skäl att läsa utredningen särskilt noga. Hur argumenterar de för att förslagen är rimliga och kommer förbättra läget?
Men ett sätt att föra statistik är faktiskt på gång. Det säger Per Eliasson, säkerhetschef på Svensk elitfotboll, intresseorganisationen för de 32 herrklubbarna i allsvenskan och superettan.
– Vi håller på att hitta rutinen för hur vi ska kunna samla in den statistiken. Det pågår ett arbete, så skulle man kunna uttrycka det.
Det handlar inte bara om skador till följd av just pyrotekniska pjäser, utan om skadeutfallet på arenan i allmänhet, säger Eliasson, som uttrycker en förhoppning om att ha ett system på plats inför säsongen 2026.
Samtidigt är han tydlig med att det också ska vara ett system som fungerar – som inte blir olika på olika arenor.
– Vi vill att det ska vara kvalitet i det. Kommer du och ställer frågan våren 2026: ”Hur ser det ut?”. Då ska vi ha en samlad bild.
Läs mer:
Förslag mot läktarstök kan bli lagar 2026
Gunnar Strömmer: ”Vi gör ett vägval i att inte gå tillbaka till kollektiv bestraffning”
Supporterbas: ”Får inte glömma bort att frågan är mycket bredare”
