En gåtfull atmosfär fyller Mark Wallenius och Aron Landahls bilderbok ”Buren”. Gåtfull, undanglidande, men samtidigt väldigt konkret – som det ofta är i några av de bästa och mest minnesvärda bilderböckerna. Bilderna är naivistiska, horror vacui, vilket innebär att varje grässtrå, varenda trädgren och blomma är noggrant noterad i en stil som påminner om anslaget hos en Ulf Löfgren eller Hans Arnold.
Men Aron Landahls teckningar är mindre flamboyanta och mer harmoniska. Här ligger tonvikten på frodiga vidder snarare än dunkla skogar och vrår. Här öppnar sig de gröna ängarna och himlen med sina bubbliga moln på ett mjukt och varmt välkomnande sätt. Man vill vila i dessa bilder, falla in i dem, leta vidare. Man kan generellt diskutera fördelar och nackdelar med att enligt nutida sed dela upp skrivandet och tecknandet mellan två personer: en enda vision, eller två i dialog? I ”Molnet” fungerar dialogen helt strålande. Texten och bilden pratar med varandra, talar på olika plan men möts.
Titelns bur innehåller en fångad räv. Det är en väninna till berättarens – en liten pojke – mamma som heter Biggan som har fångat in räven för att göra den tam. Så att den inte förstör trädgården. Här finns också en flicka som heter Maj. Hon betraktas som lite tyst, blyg och kanske senfärdig av de vuxna, men tillsammans med berättaren är hon frihetlig och påhittig. Hon föredrar helt enkelt att spela dum för de vuxna. Det blir enklast så.
Över få sidor berättar Mark Wallenius och Aron Landahl om en fritagning med flera bottnar. När boken är slut återstår en hel del gåtor, som om även själva berättelsen vore en bur att bryta sig fri ur. Fantasin får vandra lika fritt som den räv som naturligtvis återförenas med sin familj i skogen. Kanske sker det till ett pris. Kanske är det en fråga om perspektiv.
Kontrasten är enorm mellan de högresta, stiliserade vuxna där de hukar under taken inomhus – som skrynkliga Nils Dardel-gestalter fast i 45-årsåldern – och de två barnen som härjar omkring på de frodiga ängarna under en fri himmel. Det finns fler burar än bara den som syns. Och möjligen fler rävar, i en bilderbok som befriar tanken, öppnar världen, och bejakar mysteriet.
Läs mer av DN:s barnboksbevakning här