Under 2022 kostade bensinen tidvis över 24 kronor litern, i dag ligger priset på strax över 15 kronor.
Ett ras för världsmarknadspriset på råolja – ned nästan 20 procent i år – och en dollar som fallit hårt mot kronan i kölvattnet på president Donald Trumps tull- och geopolitik förklarar nedgången på senare tid.
Ledande drivmedelskedjor tar nu – i början av maj – omkring 15,40 kronor per liter för 95-oktanig bensin. Det innebär att det kostar lite drygt 920 kronor att fylla en 60-literstank med bensin.
På obemannade mackar och hos lågpriskedjor kan priserna vara ännu lägre.
För ett år sedan gick det på drygt 1 100 kronor för att fylla samma tank. Och går man tillbaka till de historiska pristopparna 2022 kostade det som mest cirka 1 450 kronor.
Mycket pekar på att oljepriset kan falla tillbaka ytterligare när världshandeln kommer i gång i veckan, enligt Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.
Under helgen beslutade oljekartellen Opec – med Saudiarabien i spetsen – tillsammans med stora oljeländer som Ryssland att fortsätta öka produktionen i juni med 411 000 fat per dag. Detta kommer efter ett tidigare beslut om en lika stor produktionsökning i maj.
– Ett oljekrig, säger Kopfer.
Utåt är förklaringen att produktionen ökas för att ett lägre världsmarknadspris straffar mindre oljeländer som Irak och Kazakstan. De anklagas för att ha åkt snålskjuts på Rysslands och Saudiarabiens produktionsneddragningar.
Men Kopfer tror att det som snarare driver Ryssland och Saudiarabien är det ”oljekrig” som pågår i de tysta. Moskva och Riyad vill helt enkelt göra delar av oljeproduktionen i USA olönsam – sedan den lyft till rekordnivåer.
– Det riktigt stora hotet mot saudierna och ryssarna är amerikansk oljeproduktion, säger han.
– Men det finns inte så mycket nedsida kvar för bensinpriset i Sverige. Även om oljepriset skulle gå till noll ligger den teoretiska nollpunkten för bensinen runt 11 kronor per liter, tillägger han.
Exakt var botten går för bensinpriset avgörs av dollarkursen. Men att det inte kan sjunka mycket mer än så förklaras av skatter, avgifter och de vinstmarginaler som krävs för att få raffinaderier, transportbolag och mackar att leverera, enligt Kopfer.
