Sverige ser ut att få ett lobbyregister. Den 8 maj lämnar insynskommittén sitt förslag att tvinga företag och intresseorganisationer att redovisa hur de försöker påverka politiken, enligt DN:s källor.
I korthet handlar förslaget om att lobbyisterna vid några tillfällen varje år ska anmäla hur de har försökt att påverka riksdagen och regeringskansliet. Men anmälningarna kommer bara att röra frågor under beredning, som kommande lagar, inte generell påverkan på politiken.
En källa med insyn i utredningen beskriver att ett företag ska kunna bjuda in riksdagsledamöter för att allmänt berätta om sin verksamhet, utan att mötet måste registreras. Handlar mötet i stället om ett nytt lagförslag ska det redovisas i lobbyregistret.
Kommitténs förslag innebär också att pr-konsulter måste registrera vem de arbetar för i sina kontakter med beslutsfattare. Den svenska parlamentariska kommittén, med representanter från alla riksdagspartier, vill också ha en årlig ekonomisk redovisning från aktörerna som försöker påverka dem – för att redovisa hur mycket pengar lobbygrupper spenderar på att påverka politiken.
Utredningens förslag liknar det system som finns i Finland sedan den 1 januari 2024 (se faktaruta).
Registreringen i Sverige kommer, enligt förslaget, inte att vara lika omfattande som den som finns i EU-institutionernas öppenhetsregister.
I till exempel EU-parlamentet ska parlamentarikerna själva redovisa vilka de eller deras medarbetare träffar. Där kan man se att Centerpartiets Abir Al-Sahlani i år haft möten med ambassadören för Förenade arabemiraten, RFSU, Lantbrukarnas riksförbund med flera.
– Jag är noggrann med att föra dagbok över vilka vi träffar. Det är viktigt gentemot partisterna på hemmaplan, men framför allt våra väljare som kan se varifrån vi formar våra åsikter, säger hon.
Men vissa möten registrerar hon inte, vilket också tillåts i EU-systemet.
– Till exempel politisk oppositionella från ett land där de är förbjudna, förföljda eller deras familjemedlemmar sitter i fängelse. Då kan jag inte skriva att vi har kontakt, säger Abir Al-Sahlani.
Hon jämför med sin tid som riksdagsledamot, då hon kunde träffa vem som helst och aldrig behöva redovisa det.
– Men i Sverige finns en partipiska som inte finns här. Träffar en aktör i Sverige partiledningen är det samma sak som att den har träffat hela partigruppen, säger hon.
I EU-parlamentet kan enskilda ledamöter ha stort inflytande på lagstiftningen och därför är påverkanstrycket hårdare på dem, framhåller Abir Al-Sahlani.
Moderaternas Tomas Tobé har i år bland annat träffat Transportföretagen, Skellefteå kraft och Reportrar utan gränser.
Han ser det som positivt att öppenheten ökar kring vilka som försöker påverka politiken och tror också det kan bidra till att förtroendet ökar hos medborgarna.
– Jag tror att politik blir bättre av påverkan och har inget problem med det. Du måste dock själv som politiker ta ansvar för vilka förslag du lägger fram, säger han.
Nackdelen, enligt honom, är att det blir en del administration och att till exempel en privatperson kanske inte vill att det ska bli känt att den har träffat en politiker.
När det gäller förslaget till svenskt lobbyregister stöds det av sex partier i den parlamentariska kommittén. Moderaterna och Kristdemokraterna har reserverat sig.
