Det var någon gång i mars – de vet inte när – som vinden friskade i lite mer än väntat utanför Hudiksvall. Två vindkraftverk vid Nyvallsåsen snurrade lite snabbare än vad som beräknats av Jämtkraft dagen innan.
Det låter odramatiskt men för de 12 delägarna i kraftverken skulle resultatet bli ödesdigert. Den tredje april fick de en faktura för ”balanskraftavgift” på 238 000 kronor. Per kraftverk, plus moms. Samma månad hade de producerat el för runt 60 000 kronor.
På några få timmar utraderades hela årets intäkter med råge.
– Det blåste kanske tio meter per sekund istället för åtta meter per sekund. Det är helt absurt, säger meteorologen Martin Hedberg som sedan 2012 är delägare i den lilla vindkraftsparken.
Delägarna kallade till krismöte. För att hantera den ekonomiska smällen tvingades de skjuta in tiotusentals kronor var i aktiebolaget. De fattade omedelbart beslut om att stänga av kraftverken – av rädsla för fler jätteavgifter.
– Man trodde inte det var sant. Får vi en till sådan smäll går vi i konkurs, säger Per Roman, en annan av delägarna.
Den lilla vindkraftsparken vid Nyvallsåsen är inte ensam. En annan andelsförening som DN varit i kontakt med, Solivind El, fick även den betala över en halv miljon i avgift när det blåste för mycket under två timmar i mars.
– Man har ont i magen hela tiden, hur ser vädret ut i dag? Jag är så oerhört upprörd över detta, om det tillåts fortsätta kommer alla vindkraftverk gå i konkurs. Om vi får fler liknande smällar är det kört, säger Stefan Sundelius, verksamhetsförvaltare på Solivind El.
Vindkraftsbolagen drabbas värst – men även många andra drabbas hårt av de plötsliga prischockerna. Branschorganisationen Energiföretagen menar att frågan är akut.
– Det är lätt att man låter alarmistisk, men detta är verkligen skadligt för svensk konkurrenskraft. Vindkraftsbolag flaggar för att de inte kan fortsätta sin verksamhet. Mindre kraftvärmebolag larmar om problem. Mer eller mindre alla aktörer har det tufft med höga obalanskostnader, det är en helt ny risk att hantera, säger David Wästljung, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
De plötsliga prischockerna har också kommit som en blixt från klar himmel för många, menar han.
– Jag tror inte SVK förstod risken att det ska bli så här extrema pristoppar, säger David Wästljung.
Orsaken till de skenande kostnaderna är flera förändringar som myndigheten Svenska kraftnät har genomfört de senaste månaderna, den senaste i mitten av mars. Grundproblemet är att elsystemet ständigt måste vara i balans – lika mycket el som konsumeras måste samtidigt produceras i andra änden av elnätet. Därför måste elbolagen i förväg beräkna hur mycket el de ska producera nästföljande dag.
Men beräkningarna är aldrig exakta – särskilt inte för kraftslag som använder vind eller sol. Därför behövs aktörer som snabbt kan öka eller minska sin elproduktion eller konsumtion, om det exempelvis skulle blåsa mer eller mindre än väntat eller om en kärnkraftsreaktor plötsligt skulle tas ur drift.
Framför allt är det vattenkraft som snabbt kan anpassas till behoven, men även gaskraft, batterier och industrier som snabbt kan minska sin elkonsumtion kan användas för att skapa balans. Det sker på en egen marknad, kallad balansmarknaden – och kostnaden för balanseringen betalas sedan av det kraftverk som orsakat störningen.
Det som har skett nu är att SVK:s regleringar har lett till att utbudet på balanskraft har sjunkit kraftigt på vissa håll i landet – samtidigt som efterfrågan också har ökat.
Flera aktörer uppger för DN att de försökte varna för att just detta skulle inträffa när de nya regleringarna trädde i kraft.
– Vi sa direkt till Svenska kraftnät att det skulle bli väldigt volatilt och stundtals höga priser på balansmarknaden om detta infördes, säger Mats Persson, analyschef på kraftbolaget Fortum.
Även Vattenfall varnade så sent som 3 mars för dramatiska effekter på elmarknaden på grund av de nya regleringarna – och att bolag i värsta fall kunde gå i konkurs.
”Den senaste tidens dramatiskt stigande obalanskostnader inom vindkraften, men även inom kärnkraften, är en utveckling som Vattenfall tidigare har varnat för. Branschen är i dialog med både SVK och andra myndigheter om hur situationen kan underlättas”, skriver bolaget i ett mejl till DN.
För den lilla vindkraftsparken utanför Hudiksvall är framtiden oviss. Just nu fortsätter de betala de löpande kostnaderna för kraftverken – utan att få några intäkter.
– Fortsätter det såhär kommer vi att behöva montera ner dem och sälja dem, säger Martin Hedberg.
Anna Jäderström, sektionschef Elmarknad på Svenska kraftnät, uppger för DN att syftet med förändringarna är att ”marknaden ska spegla fysiken bättre” och att de obalanser som uppstår i det svenska elsystemet i större utsträckning behöver hanteras i Sverige.
Läs mer: Svenska kraftnät: ”Vi tar situationen på stort allvar”
