Sverige har den sjunde högsta arbetslösheten i hela EU, och bortsett från toppnoteringen under pandemin den högsta på 14 år. Samtidigt skriker stora branscher efter folk, med akut brist på allt från sjuksköterskor och snickare till kockar och butikspersonal. Hälften av alla arbetsgivare har stött på problem det senaste året när de försökt rekrytera.
Vi har alltså främst problem med matchningen på arbetsmarknaden. Det finns jobb, men de arbetslösa har sällan rätt kompetens för att ta dem.
För 13 år sedan dånade kritikstormen mot dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt för hans uttalande om att arbetslösheten var låg för ”etniska svenskar mitt i livet”. Det är dock fortfarande sant, särskilt om man lägger till att gruppen också har minst gymnasieutbildning.
Det räcker inte att lära någon hur man skriver ett cv om innehållet inte motsvarar kraven för arbeten som faktiskt finns.
Att det är såhär ställer högre krav på arbetsmarknadspolitiken. Det räcker inte att lära någon hur man skriver ett cv om innehållet inte motsvarar kraven för arbeten som faktiskt finns.
År 2020 genomfördes en stor omorganisering av Arbetsförmedlingen, där själva jobbet att hjälpa de arbetssökande i stället skulle utföras av olika privata aktörer. Förhoppningen var att få upp effektiviteten. En utvärdering från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering IFAU visar tyvärr att så inte blev fallet. De privata jobbcoacherna kostar mer, men får inte ut fler i arbete.
Arbetsförmedlingen har insett problemet och ska säga upp avtalen med ett hundratal leverantörer, varav vissa bara lyckats hjälpa ynka 2 av 100 arbetslösa.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, har också undersökt hur de nya arbetsmarknadsinsatserna fungerar. Även där är slutsatserna dystra. Mer än hälften av alla arbetslösa får ingen insats alls, vilket också gäller dem som står längst från arbetsmarknaden. Tanken var att arbetslösa med större behov också skulle få mer stöd, men så har det inte blivit, trots att de privata utförarna får mer betalt för att hjälpa dem. Personer med funktionshinder som försvårar situationen får till och med mindre stöd än andra.
En av regeringens första åtgärder var att dra ner på arbetsmarknadsutbildningarna.
Enligt SKR:s undersökning finns dessutom stor regional ojämlikhet i vilken hjälp arbetslösa får. Eftersom Arbetsförmedlingen lagt ner sina kontor på många orter, inte minst i glesbygd, saknas på många håll sådan kunskap om den lokala arbetsmarknaden som kan vara det viktigaste stödet på vägen mot arbete.
Arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) å sin sida pratar mest om att ställa mer krav på de arbetslösa. Det är förstås billigare för staten, men som Jonas Jegers, näringspolitisk expert på Almega, säger: ”Du kan ha hur hårda regler som helst och hur mycket motivation som helst till att jobba, men det spelar ingen roll om du inte har tillräcklig kunskap eller kompetens för att ta de jobb som är lediga.”
En av regeringens första åtgärder var att dra ner på arbetsmarknadsutbildningarna. Nu har de ökat lite igen, men fortfarande går bara omkring 6 000 personer per månad en sådan utbildning, av 350 000 arbetslösa.
Det finns så att säga en del att göra. Det kanske inte känns lika härligt för Mats Persson som att antyda att arbetslösa är lata – men å andra sidan kan utbildning och stöd faktiskt få folk i jobb.
Läs mer:
Lisa Magnusson: Jag är så trött på de kroniskt arga männen
DN:s ledarredaktion: Alla tror att Liberalerna styr skolpolitiken – så här ser facit ut
