Att regeringen och SD vill bygga ny kärnkraft är ingen hemlighet. Men för att det ska ske måste staten garantera kärnkraftsbyggarnas enorma kostnader. Det är det dagens riksdagsdebatt och beslut handlar om. Ingen statlig finansiering, ingen ny kärnkraft.
– Då kommer inte bolagen att investera i kärnkraft, för då är det inte lönsamt, säger Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och expert på elmarknader.
Det kryllar av osäkerheter. Hur mycket kommer förbrukningen att öka, vad blir elpriset, hur dyrt blir det att bygga ny kärnkraft och vem ska betala? Och vad händer med annan elproduktion, och vad händer om annan framtida bättre och billigare teknik slår ut kärnkraften? Ovanpå det finns den politiska osäkerheten.
Många experter har tagit fasta på detta när de kritiserat regeringens förslag för att vara för grunt analyserat.
Det hela kan sammanfattas i två frågor, enligt Tangerås.
– Kan vi bygga den här elproduktionen på ett billigare och bättre sätt? Och den elproduktionen som vi faktiskt bygger, är den värd pengarna?
Här är utmaningarna i punktform:
Hur dyrt blir det att bygga?
Runt 400 miljarder kronor för fyra reaktorer nämns. Men riskerna är stora att kostnaderna drar iväg. Erfarenheter från andra länder, som Finland och Storbritannien, visar att det blivit ordentligt mycket dyrare, och försenat.
Hur mycket el behövs egentligen?
Bedömares scenarier pekar på ett fördubblat behov fram till 2045. Men det är högst osäkert. De senaste 40 åren har inte förbrukningen ökat, snarare tvärtom. Och de elintensiva industrierna, många i norra Norrland, har skjutit planer på framtiden eller lagts ner.
– Den stora risken för Sverige som helhet, är att man då bygger ett överdimensionerat elsystem som blir mycket dyrare än vad man egentligen har behov för, säger Thomas Tangerås.
Vad blir elpriset?
Det får inte bli för billigt, vilket kan ske om mer produktion än förbrukning kommer till. Då går inte kalkylerna ihop och notan hamnar hos skattebetalarna och kunderna, enligt hur lagförslaget är utformat. När Ringhals beslutade lägga ner två reaktorer för tio år sedan kostade elen låga 20-30 öre/kWh.
Vad händer med annan elproduktion?
Flera remissinstanser har pekat på risken för att annan elproduktion slås ut. Det kan bli mindre lönsamt investera i ny vindkraft, liksom i tilläggsinvesteringar för att gamla kärnkraftsreaktorer ska kunna drivas längre. Ny modernare teknik kan slå ut den tilltänkta nya kärnkraften som bygger på att den ska hålla i åtminstone 60-80 år.
Vattenfall har kommit längst i sina planer på ny kärnkraft, men investeringsbeslut väntas inte förrän kanske 2029.
– Och en ny regering behöver ju inte godkänna det här, säger Tangerås.
