Jag blev ganska perplex när Svenskt näringslivs dåvarande enhetschef för Energi, Infrastruktur och Miljö, Maria Sunér Fleming, lyfte fram förslaget. Det var på en energikonferens hösten 2014 och den stora frågan var – då som nu – framtiden för svensk kärnkraft. Och hur sjutton vi skulle klara oss utan den.
– Kolkraft är inget alternativ och det går inte att bygga ut vattenkraften. Det finns inga enkla alternativ om man tar bort kärnkraften. Då måste man titta på gasen, sade hon.
Gaseldad elproduktion – i Sverige? Det kändes både dystopiskt och politiskt omöjligt. Men kanske var jag blind för möjligheterna.
När forskare vid Chalmers på tisdagen presenterade en analys över vilka alternativ som finns till regeringens utlovade jättesatsning på ny kärnkraft, spelar just gaskraften en avgörande roll.
Gaskraftens styrka är att den snabbt kan hoppa in när det blåser mindre och vindkraften inte levererar tillräckligt med el. Där har den också en fördel mot kärnkraften, som inte är lika flexibel. Dessutom är gaskraften enklare att placera precis där den behövs, som i exempelvis Göteborg där ett kraftvärmeverk på gas producerar el och värme åt lokalbefolkningen.
Problemet i dagsläget är att gaskraften främst eldar fossilgas, inte sällan rysk. Att producera el med rysk gas, med ökade utsläpp av växthusgaser som följd, var just det som kändes dystopiskt redan 2014.
Men tänk om man kan lura Putin på gasintäkterna? Om man rentav samtidigt kan minska EU:s inköp av rysk konstgödsel, som ökat under kriget? Och dessutom minska klimatutsläppen från jordbruket?
Plötsligt låter gaskraften som en utopi. Istället för att köra kraftverken på Putin-gas kan de nämligen gå på det som kallas biogas – en gas som kan produceras av gamla matrester, gödsel från bondgårdar eller avloppsslam (alltså det som vi människor spolar ner i toaletten).
Detta är ingen ny teknik. Den som tankar en gasbuss eller gasbil i Stockholm får redan främst gammal avföring i tanken. Vid stadens två reningsverk skapar varje stockholmare i genomsnitt 7,5–8 kubikmeter biogas om året genom sina toalettbesök, vilket motsvarar 7–8 liter bensin.
Det räcker förstås inte till att ersätta kärnkraften, men det finns en stor potential att öka produktionen av biogas från andra råvaror, som matrester. Den största potentialen finns dock enligt biogasutredningen från 2019 i jordbruket, där man kan ta vara på gödsel för att direkt på bondgården producera biogas.
Det skulle inte bara kunna bli en ny intäktskälla för bönderna, utan också ett sätt att minska klimatutsläppen från jordbruket – en av de svåraste nötterna att knäcka i klimatomställningen. När gödslet läggs på hög, vilket ofta är fallet, avger det den kraftfulla växthusgasen metan. Om man istället fångar in metangasen, vilket är vad biogasproduktion går ut på, och eldar upp den i bilmotorer eller kraftverk så avges istället koldioxid, en inte alls lika kraftfull växthusgas. De samlade utsläppen minskar. Den rötrest som blir kvar när gasen fångats kan dessutom ersätta en del av det fossilbaserade konstgödsel vi i dagsläget köper av Putin och därmed krympa hans krigskassa.
Som utredningen från 2019 konstaterar: biogasen prickar in väldigt många klimat- och miljömål – och, kan tilläggas, är dessutom är säkerhetspolitiskt smart.
Om detta nu är en sådan superlösning, varför används den inte mer? Det är på gång. Naturvårdsverket aviserade nyligen att den svenska produktionen av biogas ska dubbleras.
Biogaseldade kraftverk kommer dock aldrig att bli någon storskalig elproducent. Men vad Chalmersforskarna visar är att gaskraften, tillsammans med batterilager, kan kompensera för den ojämna (men billiga) elproduktionen från vind- och solkraft. Gaskraften skulle bara rycka ut när det verkligen kniper, enligt Chalmersforskarna ett fåtal timmar om året.
Det skulle dessutom ske till en dramatiskt mycket lägre prislapp än den aviserade jättesatsningen på kärnkraft.
Läs mer:
Nu ska det röstas – är kärnkraften värd pengarna?
Inför miljardbeslutet: S och M i möte om kärnkraften
Annie Reuterskiöld: S och M behöver varandra lika mycket som de behöver ny kärnkraft