– Det är den här skönheten vi försöker fånga i flaskorna, säger Olav Bleie på Alde Sider.
Han pekar ut över den spegelblanka Hardangerfjorden, de snöklädda fjälltopparna och sluttningarna som i mitten av maj står i full äppelblom, och fortsätter:
– Det är så vackert att man tappar andan.
Platsen, som är idealisk för fruktodling, har blivit synonym med det som norrmännen kallar för ”ciderundret” – en utveckling som tog fart 2016, när gårdsförsäljning tilläts för norsk hantverkscider.
I dag omsätter norsk hantverkscider över 200 miljoner norska kronor, varav hälften genom Vinmonopolet, där cider är en av de snabbast växande kategorierna. Att producenterna har kunnat presentera sin cider direkt på gårdarna är enligt Bernt Bucher Johannesen på Hanen, en organisation som lyfter nationella livsmedel och upplevelser, den enskilt viktigaste faktorn i utvecklingen.
– Det gjorde det attraktivt och lönsamt för producenterna att sätta i gång. Cidern fick sedan en oväntad skjuts under pandemin, då norrmännen tvingades semestra på hemmaplan och upptäckte den, förklarar han.
Den första kommersiella ciderproducenten startade så sent som 2004 och fyra av fem producenter har startat efter att gårdsförsäljningen infördes. Man får sälja upp till 15 000 liter per år direkt på gården, förutsatt att minst en tredjedel av produktionen kommer från frukt som odlats på platsen.
Norge har sedan många år tillbaka politiska beslut på att norsk livsmedelsproduktion, i alla led, ska stärkas och cidern har tack vare det fått stöd från flera håll. Bland annat genom ett statligt finansierat forskningscentrum som bistått med kemiska analyser, en ciderrådgivare och sensorikutbildning. Dessutom finns en norsk pommelierförening som håller i pommelierutbildningar – motsvarande sommelierutbildningar, fast för must och cider.
I Hardanger kretsar numera det mesta kring cidern – gårdarna, hotellen, restaurangerna och turismen.
– Tack vare att vi organiserade oss tidigt fick ”cidern från Hardanger” skyddat geografiskt ursprung redan 2009 – en kvalitetsstämpel vi är väldigt stolta över, säger Olav Bleie som är en av områdets ciderpionjärer.
Utvecklingen i Hardanger har drivits på av den yngre generationen där många, precis som Olav Bleie, vänt tillbaka hem och ändrat inriktning på familjens fruktgård – från ätfrukt till ciderproduktion.
I dag kommer 80 procent av den norska cidern från områdets drygt 25 producenter.
– Länge var många av oss amatörer med olika intressen, men vi har hela tiden jobbat tätt tillsammans, säger Olav Bleie och avslutar:
– Det är en gammal tradition som fått nytt liv.
Läs mer om dryck
Vill du ha mera tips på mat, dryck och krogar? Eller dela med dig av egna tankar och favoriter? Gå med i DN:s Facebookgrupp Snacka om mat och krog!
