SD lanserade Sverigehuset i valrörelsen 2022 och fick efter valet in det i Tidöavtalet med samarbetspartierna. Nu får Boverket i uppdrag att rita förslag på hur Sverigehuset ska se ut, formulera ett generellt typgodkännande och ge förslag på hur kommunala bygglov kan tas bort.
Och det ska helst gå undan. Förhoppningen är att de första Sverigehusen ska finnas till valrörelsen 2026.
Men det är inte säkert att det blir ett rött hus på 90 kvadratmeter med totalt 150 kvadratmeters boyta, enligt SD:s ursprungliga idé.
Det är inte heller säkert att det bara blir ett enda hus att välja på i ”traditionell svensk stil”, som SD vill. Men något som regeringen anser är traditionell svensk stil blir sannolikt ett av av Boverkets alternativ på hur huset ska se ut.
SD:s Mikael Eskilandersson, vice ordförande i civilutskottet, drog en djup suck när han fick frågan om vad som egentligen är ett traditionellt svenskt hus. Han vill att det ska bli lättare att få bygga just ett hus i den stilen.
– Det som sticker ut ska prövas noggrant. Det som är mer vanligt och accepterat kan få det enklare. Sverige finns på riktigt, det är ingen fantasivision, sa han på presskonferensen.
Han sa sig vara nöjd med att få in just den ”kulturella delen” i Boverkets utredningsuppdrag.
– En röd stuga med vita knutar uppfattas som tryggt och trevligt.
Även bostadsminister Andreas Carlson (M) sa att det är ”ganska givet” hur ett hus i Sverige bör se ut.
– Men det viktigaste är att fler människor får chans att förverkliga sina bostadsdrömmar, sa bostadsministern.
På presskonferensen presenterades de möjliga fördelarna med typgodkända, standardiserade Sverigehus. Det utlovas att byråkratin blir smidigare, byggtiderna snabbare och byggkostnaderna lägre.
Förhoppningen är också att Sverigehuset ska dra igång bostadsbyggandet, lösa bostadsbrist och sätta fart på tillväxt med mer jobb i byggsektorn.
Sverigehuset har kritiserats från olika håll sedan SD presenterade det i valrörelsen 2022.
– Jag tycker att det är livsfarligt när staten ska in och bestämma vad som är vackert och fult, har kändisarkitekten Thomas Sandell sagt till GP.
Arkitektbyrån Tengbom, har sagt att ett Sverigehus ”är lika absurt som att som att sälja en Sverigebil eller en Sverigekostym som sponsras av staten. Det är väldigt individuellt vad man anser är bra och dålig arkitektur.”
Det finns också positiva röster. LO-ekonomen Peter Gerlach, expert på bostadsmarknad och byggindustri, säger till DN att det nog kan bli gynnsamt för ekonomi.
Den kända arkitekten Gert Wingårdh är positiv och radar upp flera argument.
-– Jag har svårt att se något negativt med ett rödmålat trähus på 150 kvadratmeter, serietillverkat av vår småhusindustri till ett bra pris. De flesta barnfamiljer vill bo så, säger han till DN.
– Ser man historiskt på Sveriges egna-hemspolitik från 1930-talet kan vi konstatera att de husen utvecklats fint både i utseende och värde.
Läs mer
Leonidas Aretakis: SD vill också kasta modernismen på historiens sophög
