När Riksbanken till slut sänkte styrräntan under förra våren, efter flera år med hög inflation, valde direktionen att leverera en första sänkning i maj och därefter stå still vid junimötet och inte sänka igen förrän i augusti. Under hösten ökades tempot rejält – på fem månader sänktes styrräntan med över en procentenhet.
Men direktionen borde aldrig ha pausat, utan istället sänkt även i juni, enligt den årliga utredning av den svenska penningpolitiken som presenterades på tisdagen.
– Inflationen hade kommit ner nära målet och inflationsförväntningarna hade också kommit ner nära målet samtidigt som resursutnyttjandet var relativt svagt, säger Karin Kinnerud, forskare vid Handelshögskolan BI i Oslo och en av de fyra ekonomer som sammanställt rapporten, under en utfrågning i finansutskottet.
Rapportförfattarna anser att det hade räckt med att en av höstens räntesänkningar hade förflyttats till juni och beskriver överlag fjolårets penningpolitik som ”rimlig”.
Däremot anser de att Riksbanken hade kunnat vara tydligare, både med vilket inflationsmått som styrde penningpolitiken under våren och med hur man bedömde kostnaderna för att inflationen skulle kunna bli för hög igen.
Formellt utgår det svenska inflationsmålet från KPIF, konsumentprisindex med fast ränta. Där ingår också mer volatila varukategorier som energi och livsmedel.
Just energipriserna utvecklades överraskande svagt under fjolåret. I det läget är det rimligt att istället titta på ett annat inflationsmått, KPIF exklusive energi, för att få en mer korrekt bild av den underliggande inflationen enligt riksbankschefen Erik Thedéen.
Han anser inte heller att Riksbanken agerade senfärdigt och hänvisar till att räntebanan sänktes i juni som ett sätt för direktionen att signalera att de såg förutsättningar för räntesänkningar.
– Vi har agerat beslutsamt. Vi har till och med varit modiga i den mening att vi signalerade kommande räntesänkningar tidigt under 2024, långt före andra centralbanker i världen, säger Erik Thedéen.
Läs mer:
Boräntan en källa för huvudbry – Trump och Riksbanken styr
Så gör topparna i Riksbanken med sina lån
