Länsstyrelsen ska bland annat undersöka de avtal som har ingåtts om att skapa digital konst till försäljning, så kallade NFT:er, och om det är förenligt med stadgarna att Hilma af Klints verk visas på utställningar och i gallerier runt om i världen.
Det är bara den senaste utvecklingen i en långvarig konflikt om konstnären Hilma af Klint mellan stiftelsens ordförande samt släktens huvudman Erik af Klint och andra styrelsemedlemmar. Erik af Klint har tidigare begärt att tingsrätten ska avsätta övriga styrelsemedlemmar.
Hilma af Klint (1862-1944) var relativt okänd under sin livstid, men fick ett internationellt genombrott på 1980-talet, långt efter sin död, och anses nu vara en föregångare inom abstrakt konst. För närvarande pågår separatutställningar om hennes verk på museer i New York och Tokyo.
Konstnären själv ansåg sig måla på uppdrag av andar och Erik af Klint tolkar stadgarna som att verken därför inte ska visas på museer utan bara för de som söker andlig vägledning. Målningarna ska heller inte kunna säljas.
– Nu hoppas jag att Hilmas livsverk ska skyddas från fortsatt misskötsel, säger af Klint till Kulturnytt.
Majoriteten i styrelsen gör en annan tolkning och har tidigare konstaterat att den anser att konsten ska vara tillgänglig för alla ”oavsett religion eller övertygelse” och att en försäljning av verk kan vara nödvändig för att säkra samlingens bevarande.
Läs mer:
Slutstriden om af Klint: Vem ska rädda Hilma?
Planen: Hilma af Klints konst ska aldrig mer ställas ut
”Staten behöver ta ansvar för Hilma af Klint”
Hilma af Klint-styrelsen får sitta kvar
