I juli ska EU-kommissionen presentera sitt förslag till ny långtidsbudget. Förra gången budgeten förhandlades ingick Danmark och Sverige, tillsammans med Nederländerna och Österrike, i konstellationen ”frugal four” – de sparsamma fyra.
Den sammanhållningen gäller inte längre för Danmark.
Statsminister Mette Frederiksen anser att det nya världsläget gör det livsnödvändigt att lägga mycket mer av gemensamma medel på att stärka Europas försvar.
– Förra gången hade vi en ledande roll i de sparsamma fyra. Nästa gång ska vi ha en ledande roll i en annan grupp, sade hon på en presskonferens nyligen.
Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps), ser Danmarks besked som bekymmersamt för Sverige inför de kommande förhandlingarna.
– Står Sverige kvar på samma position och grundhållning som tidigare blir man mer ensamt i att ha en restriktiv syn på budgeten, säger han.
Och Sverige verkar inte ändra sig, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M). Hon tycker inte det är givet att säkerhetsläget bör leda till att EU:s gemensamma utgifter ökar.
– I grund och botten ser jag ett stort behov av att prioritera, säger Elisabeth Svantesson.
Hur påverkas Sverige av att Danmark inte vill vara med de sparsamma längre?
– Det var ett samarbete vi hade inför förra långtidsbudgeten. När vi får det nya förslaget i sommar kommer vi att hitta länder som har liknande principer som vi har och som vi ska jobba med.
Som lök på laxen för svensk del sprack regeringen i Nederländerna, en annan bundsförvant, i tisdags. Österrike, det fjärde landet i den sparsamma kvartetten, är neutralt och väntas inte vilja prioritera försvarsinvesteringar på samma sätt som Natoländerna.
Regeringskrisen i Nederländerna spelar stor roll för Sverige, konstaterar Elisabeth Svantesson.
– Därför är det desto viktigare för Sverige att veta vad vi vill och att söka stöd för det hos fler länder. Vi får arbetare tillsammans med de länder som ser att vi behöver göra omprioriteringar, säger hon.
Förhandlingarna om budgeten är tuffa. EU-länderna värnar hårt sina olika intressen. För vissa är pengar till jordbruket extra viktigt. För andra handlar det om regionalstöd eller att budgeten ska hållas stram.
– Just den här gruppen, de frugala fyra, hade en framträdande roll förra gången långtidsbudgeten förhandlades, säger Göran von Sydow.
Den sparsamma gruppen uppstod delvis som ett resultat av att Storbritannien, som alltid velat hålla igen på EU:s pengar, avstod från att delta i beslutsfattandet. Britterna var då på väg att lämna EU. Eftersom ett stort land inte längre var draglok i förhandlingarna behövde de mindre länderna samordna sig mer.
När senaste långtidsbudgeten förhandlades var Lars Danielsson svensk EU-ambassadör. Han berättar att kontakterna var intensiva mellan de fyra länderna på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå.
– Om länderna som delar Sveriges syn på EU-budgeten nu blir färre riskerar det förstås att försvaga det svenska inflytande, säger han.
Läs mer:
Mette Frederiksen: Gå inte på Putins lögner
