Den senaste tidens rubriker om tvivlen på att prognoserna om dubblerat elbehov till 2045 håller har dels kopplats till ”en orolig omvärld”, som Energimyndigheten skrev om i sin senaste prognos.
Först i början av nästa år leder industrins gröna omställning till ett faktiskt ökat elbehov, skrev de.
Men andra skäl lyfts också fram. När Volvo Group planerar sin stora batterifabrik i Mariestad har framskjuten byggstart och effektivare processer i fabriken gjort att behovet av el från nätoperatören Ellevio nyligen skrivits ner med drygt hälften, från 426 megawatt per år till kring 200.
Att mycket svajar kring hela energisektorn var också det underliggande temat när Ellevio på torsdagen, inför näringslivsfolk på Västsvenska handelskammaren, presenterade en ny upplaga av den effektrapport som först lades fram för två sedan.
Behovet till 2045 skruvas ner en del, från 340 till 300 terawatt. Men huvudförfattaren, Swecos Frank Krönert, riktar blicken mot den så kallade effektbalansen, alltså hur elsystemet kan möta efterfrågan de timmar på året då behovet är som störst – och hur behov och brister skiljer sig åt i olika delar av Sverige.
För hela landet beräknas elanvändningen fortfarande fördubblas de kommande 20 åren – med brasklappen att osäkerheterna är stora, ”kanske större än någonsin”.
I det nya så kallade högstascenariot toppar elbehovet i Norrbotten, primärt kopplat till fossilfri stålproduktion i Boden och Luleå. Närmast efter väntas Västra Götaland komma i behov av el – om man inte ser till ”lågscenariot”, för då leder just Västra Götaland behovsligan.
Det förklaras med att den industri som redan finns i Göteborg och övriga Västsverige förväntas ställa om oavsett scenario. Det är helt enkelt mer sannolikt att projekten där faktiskt blir av.
Stockholm och Skåne beräknas komma närmast efter Norrbotten och Västra Götaland i ”behovsligan”.
Men rapporten menar alltså att behovet av eleffekt i stunden är en väl så central fråga. Den så kallade topplasten – de timmar på året då allra mest effekt behövs – kan stiga från dagens 25 gigawatt till 37 om tio år och till 41 år 2045.
Rapporten ser framför sig att samtidigt som det investeras stort i ny elproduktion försämras effektbalansen kraftigt.
Bedömningen i rapporten är att vattenkraften i norra Sverige visserligen får en höjd effekt under 2030-talet, men att produktionen ”förblir i stort sett oförändrad”.
Den räknar också med nya kärnkraftsreaktorer i Ringhals men också Forsmark och Oskarshamn som leder till en fördubbling av dagens kärnkraftseffekt. Vindkraften på land bedöms 2045 också ha ökat stort, precis som el från solcellsparker.
Rapporten varnar i det korta perspektivet för att effektbalansen i det svenska systemet ”förändras drastiskt” redan från och med nästa år. ”Sveriges förmåga att tillgodose effektbehovet på timnivå med hjälp av inhemska resurser minskar kraftigt”, skriver Sweco.
Det produktionsöverskott som Sverige haft de senaste åren beräknas blåsa bort när effektbehovet stiger snabbt. ”Sverige går från att ha ett fåtal timmar med negativ effektbalans till att ha negativ effektbalans runt runt två tredjedelar av årets timmar 2035”, skriver man.
En annan slutsats som dras är att ”importbehovet ökar drastiskt det kommande decenniet”. Från att de senaste åren ha funnits ett behov av import enbart under ett par hundra timmar bedömer rapporten att det 2035 handlar om ”mer än hälften av årets timmar”.
Nedbrutet på olika landsdelar bedömer den att Norrbotten går från elöverskott nästan året runt till underskott större delen av året ”inom tio år”. Gävleborg pekas i stället ut som ett område varifrån elexporten – mycket på grund av vindkraften – ökar snabbt.
Västra Götaland bedöms fortsatt vara i behov av import och man efterlyser större investeringar i kraftledningar, lokal elproduktion, lagring och mer flexibilitet. Den diskussion som förs nu om att satsa på nya gasturbiner för att stötta elsystemet tror man finns i drift om tio år.
Kommunägda Göteborg Energi hoppas dock komma fram snabbare än så med el från gasturbin.
Stockholms län kommer att förbli starkt beroende av import, särskilt vissa timmar. Även här efterlyser man ”ansenliga” satsningar på att lagra el i batterier.
I ett panelsamtal sammanfattade Ellevios vd Johan Lindehag hur han upplever läget.
– All materia i sektorn rör sig nu, vi vet bara att det blir en förändring men inte till vad, och osäkerhet skapar paralysering. Det är det vi ser nu.
